CORONASPÖKET

Kokar åt mig en kopp kaffe och tar en välbehövlig paus från jobbet. Tänker rensa hjärnan en stund genom att slöläsa nyheterna på nätet. Jag klickar upp sidan och börjar scrolla. Jag scrollar och scrollar och inser att det är knepigt att hitta överhuvudtaget några andra nyheter än de som på sätt eller annat tangerar corona-virusets framfart över jorden.

Klickar ner den här nyhetssidan och öppnar upp en annan, som enligt mig är ändå mer seriös än kvällstidningarnas gul-röda uppmärksamhetssjuka sida. Den här är sakligt vit och mörkblå, men likaväl slängs corona-nyheterna i nyllet på en då man öppnar den sidan.

Och naturligtvis är det bra att man informerar, men alla dessa totalt onödiga nyheter som ens i minsta lilla grad kan hänföras till det nu så klickberoende framkallande ordet corona börjar i sanningens namn bli aningen för många och för klena. Är det verkligen en nyhet som skall landa på första sidan att någon ängslig en köpt konserver för över 200 € eller att en kvinna lugnar ner sin oro genom att bunkra upp mat på sin balkong så hela familjen kan leva på det i flera veckor OM något skulle hända. Hon berättar att hon sprungit i flera butiker för att hitta hand-desi som hon sedan råffat åt sig litervis.
Jag tror knappt jag läser rätt...

Stänger frustrerad nyhetssidorna och återgår till att jobba.

I bakgrunden spelar radion sakta och jag väcks ur mina skriverier av radionyheternas kännspaka trudelutt. Av gammal vana skruvar jag upp volymen en aning. Det var dumt, för vad handlar nyheterna om om inte corona...

Och igen, skulle det inte vara sättet på hur man framför det så skulle det väl ändå gå vägen. Men nej, här intervjuas en läkare i en medelstor stad på sydvästkusten. Reportern frågar och frågar den mer korkade frågan efter den andra. Som att:
- Hur har man tänkt se till att de personer som möjligen eventuellt på den här orten försätts i karantän verkligen håller sig hemma.

- Ja-a, svarar läkaren, man måste ju ändå lita på att människor är förnuftiga, det finns ju nog inga resurser att placera vakter utanför varje insjuknad eller eventuellt insjuknad persons hus och hem.

Man kan väl tänka sig för innan man ens ställer en sådan fråga?

Men hon fortsätter fråga:
-Hur har ni tänkt ordna sjukvården då någon som bor ute på en ö i ytterskärgården insjuknar?

Vid det här laget måste jag bara dra ner på volymen, klarar inte av att höra läkarens svar. Hans lugna röst börjar också redan låta lite ansträngd.

Att någon bosatt på en ö i yttre skärgården skulle bli smittad (om hen nu inte råkat vara på resa i de drabbade områden förstås) är väl ändå liiite långsökt.
Personen torde väl i så fall ha en borttappad och smittad asiat eller italienare i sitt båtskjul för att det skall finnas ens en tillstymmelse till risk? Och utöver det ha en fysiskt nära relation till hen.

Yttersta skärgården är kanske den tryggaste platsen om man känner sig oroad för att bli smittad. Utöver de djupa skogarna och fjällen, då.

Senare intervjuas en överläkare med frågor som allmänheten har fått skicka in och han svarar bra - även om han också verkar ha lite svårt att dölja sin frustration över frågorna.

- Nej, det är inte bättre att bära handskar för att skydda sig.
(Det säger ju sig självt att det är enklare att tvätta händerna än att hålla handskarna rena....)
- De flesta insjuknade har lindriga eller nästan inga symptom, folk dör inte som flugor på hösten.
- Dödligheten är samma eller lite förhöjd jämnfört med en vanlig influensa.

Det som många inte tänker på är att den procent (ca 3 %) som ofta figurerar i dessa skräckscenarie-nyheterna är en procentsats som säger hur många dödsfall av de som tagits in för vård - inte av ALLA insjuknade. För man vet ju inte ens hur många som insjuknat, då man räknar att upp till 80 % av de som blivit smittade inte ens vet om det då de inte haft symptom.

Det blir så lätt fel när man förvränger på siffror och söker snaskiga rubriker.

Har i bekantskapskretsen en professor i mikrobiologi och hans starka åsikt är att om han skulle få bestämma så skulle han förbjuda alla hand-desin utanför sjukhusmiljö. Desinfektionsmedel tar ju kol på de där goda grejerna också. Tvål och vatten är bäst!

Ugh...jag har talat.
Nu går jag och tvättar händerna!

P.s och ja...de där andningsskydden.
De skyddar ju att den som bär på en smittosam sjukdom inte smittar andra. Och skall bytas ofta!

Bär man som icke smittad andningsskydd en längre tid fixar man bara till en smarrig miljö, härligt varm och lite fuktig, för virus och bakterier att bosätta sig och glatt föröka sig i. Allt detta sådär 3 cm från ens egen mun och näsa....
Gäller också för vanlig influensa förstås.