Oftast har jag hunden min att tacka att jag tar mig ut i sena kvällar överhuvudtaget!
Usch ändå vad det där soffhörnet ändå kan kännas tryggt och bra, bekvämt och varmt
när novembermörkret tätnar utanför fönsterrutorna.
Jag vill inte gå ut på kvällarna. Inte alls. Jag bara inte vill!
Om jag inte hade hund...ja, jag skulle skrynkla ihop mig
i soffhörnet så fort tillfälle gavs då jag kommit hem från jobbet.
På veckoslutet är det en annan sak, då finns det något form av ljus ändå.
*
Ljus, hade det varit igår natt också. Till och med här i södra Finland hade
man lyckats se fint norrsken. Fasy vid den tiden var jag redan och sussade
sött i min säng. Men månen, den lyckades jag knäppa en bild på.
Om man så här i november skall tänka på det här med ljus så
gäller det att surfa mellan solnedgång (på eftermiddagen) och månsken
och så lite norrsken till natten.
Så kanhända man behöver ta sig ut ur soffhörnet ändå?
Trots att det är november...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar