BÄSTA VÄNNER...

...lillungen, tonåringen, ungen, 

hade förvandlat sig till en snor-unge medan jag var på jobb och slet ihop en och annan slant.

När jag efter slitet rattade mitt svarta skrälle hemåt såg jag för mig hur middagen skulle vara fixad och huset dammsugat. Gärna kunde tvätten också ha hämtats in och vikts i snygga högar.

Men varenda en som någonsin vistats i närheten av en tonåring vet att det är kanske lite att ta i på önskefronten, ifall man inte hotat med indraget moppekort, eller utegångsförbud i ett halvår, eller något annat man nu som desperat tonårsförälder kan hitta på.

Jag sparar dessa drag till större drabbningar, och hade inte på allvar skruvat upp förväntningarna så högt som jag nyss lät påskina.

Istället möttes jag i dörren av ett:

- Hej, Mabba...jad had intde hämdtad in båsten.

Sommaförkylning!

Vilket fånigt påhitt!

Ungar skall inte vara sjuka på sommaren, de skall cykla och simma och plocka smultron och äta glass så inälvorna är djupfrysta fram till lillajul.

Som den hyfsat goda mamma jag ändå innerst inne är, så sympatiglodde jag på de mest underliga tv-program en stor del av kvällen, medan tekokaren gick het i köket.

Och det utan större protester från mig och övertalning av ungen.

Regnet öste därute, brasan sprakade och det var riktigt så där lugnt som det rätt 

sällan är i den här lilla familjen.

En riktigt stilla och mysig måndagskväll alltså.

Från soffans djupa mjukhet hörs en röst:

- Mabba...kadd du hämbta en sdnorfana?

<3