SOVMORGON

 Gubben hade redan gett sig iväg på sina ärenden när jag vaknade. 

Det var alldeles tyst, endast höststormens tunga suckar når mig

i sängen. Kan inte påstå att min livssituation just nu är stressig på

något sätt, men ändå känns det lite lyxigt att ha en totalt tom dag som

får börja med att ligga länge och mojna sig i sängen, sedan tassa upp, koka sig

det där kaffet, tända ljusen och läsa in sig på vad som hänt i världen sedan sist. 

Absolut inget extra alltså, men ändå så skönt! 

Kunde lyssna på hur vinden får det att prassla till i aspens löv hur länge

som helst, se hur den stora, flergrenade björken, niger djupt vid varje vindby. 

Se hur talgoxarna inte kan låta bli att i sin enorma nyfikenhet hacka

och riva i en papplåda som jag har på balkongen. Deras hackande

lockar hackspetten, som kommer för att kolla om det är något

ätbart de hackar på. Det är det ju inte. Talgoxar kan bara inte motstå

papp-lådor. 

Det är första helgen hemma sedan min långa sommar på stugan. 

Det känns lite festligt nästan! På något märkligt sätt. 

Veckan har ju gått i jobbets tecken och på kvällarna har det varit 

tvätt-talko för att få alla kläder, sängkläder och handdukar tvättade. 

Passade på dessutom de kvällar då det varit blåsigt, för då halkar el-

priset ner. Känns lite märkligt att man skall behöva tänka på sådant nu. 

Men det är sådana tider. Så länge har jag ändå tassat här på jorden att jag 

lärt mig att inget är statiskt och märker på mig själv att jag tar det hela mer med ro, 

medan mina pojkar och andra ungdomar stressar mer. 

Kanske är det det omtalade lugnet som kommer med åldern...? 

På tal om lugn...nu kom gubben hem och jag skall gå och äta en

brunsch tillsammans med honom och planera vad jag skall göra idag. 

Eller om jag skall göra något alls?