GRÖNT...

...mitt i all höstglöd.

Nässelsoppa, närmare närmat får man söka efter! Bara gå ut och plocka vid lekstugans knut.

Får mig att längta efter ett trädgårdsland. 

Igen.

Det är ju precis då, när man går ut och bara plockar åt sig ingredienserna till en hel middag som man glömmer alla världens mödor som man haft innan i form av för sen, eller för tidig vår, för torrt, för regnigt, för kallt, för varm, ogräs, skadeinsekter...

...men just i den stunden när man skördar det som lyckats, trots alla odds ovan, då händer något.

Man känner sig som en världsmästare - minst!

Nu är ju inte nässlor speciellt svåra att odla, och följaktligen ingenting att smälla hängslen för, men det väckte en slumrande liten odlare i mig.

Något som slumrat, sovit gott och innerligt några år nu!

Tur att det inte är vår, för då skulle jag antagligen gå lite bananas bland alla fröpåsar.

Får se hur det känns nästa vår.

Om ivern vill infinna sig?

Sommaren som varit har knappast varit hemmaodlarens våta dröm.

Eller kanske det mer har varit hemodlarens våta mardröm?

Alla, precis alla, amatörodlare jag känner har suckat över samma sak.

Ingen vidare succé vare sig i kruka eller land.

Vi, både växter och människor, har nog lite blivit snuvade på sommaren som var, känns det som.

Desto större orsak att samla sommarsmaker på burk, i frysaskar, eller använda allt det gröna som finns att ta av alldeles färskt, om det går.

Grönt är nu bara så skönt!

Eller som de sade i 

Torrbackas

försäljningstånd på närmatsmarknaden.

"Det blir strax en ny sommar".

Bara några fjuttiga vintermånader och vi är där igen, vid en ny växtsäsong.

Det tröstade mig lite när jag idag radade ett halvt ton ved in i vedlidret som skall hjälpa mig genom vintermånaderna.

I väntan på det nya gröna.