GRÖNT ÄR SKÖNT...

...eller ett litet klorofyllhelvete, vilket som - hahahhaaa...

Med hysteriska tag har jag gett mig på rabatterna och slitit och rivit upp daggkåpor, dagliljor och allt som lite också luktar Gul Blomma. Endel har förpassats till en glömd och mycket avlägsen del av trädgården, andra har mött ett mer dramatiskt öde...NU skall det rensas!

Men, åååh..vad skönt att bli av med de där perennerna som ju är helt fina - jodå. Men ändå liksom "fel". Som att måla om i ett rum, eller byta ut en kudde som bara är en främling i soffan. Det känns så bra - sen.

I kärran här finns också en ansenlig mängd rent ogräs som kastat sina lystra rötter i mina rabatters bördiga mylla. Men nu är de väck! *Puststönflämt*

Inte undra på att vissa relativt nya familjemedlemmar förskräckta gömmer sig och bara försiktig kollar läget...

Sen har jag ju hunnit vara på jobb också. Ingen mjuklandning precis, trots att jag skulle ha behövt en dag eller två att komma ihåg alla lösenord, och andra finurligheter som är kopplat till mitt yrkesverksamma jag...Näe, full fart bara direkt var det - och nu är det mer än skönt med fredag;)!

Sommarblommorna har gett upp. Kvar finns Muehlenbeckian som inte ger upp så lätt.

Nu kan jag tänka mig att många av er tänker i sina stilla sinnen att; Vadå! den vissnar ju direkt om man inte vattnar den sju gånger om dygnet - typ.

Men tro eller inte, men om man nästan låter den torka och sedan börjar vattna den igen, så blir den alldeles träig i sina grenar och mycket, mycket tuffare än när den varit tidigare.

Just denhär Muehlenbeckian är faktiskt flere år gammal, och har blivit synnerligen illa behandlad. Ett år glömde jag den ute i kruka hela vintern (det var visserligen en mild vinter) men ändå...Och senaste år övervintrade den på min veranda utan att knota. Fick sig en liten sup vatten en gång i månaden eller så.

I en annan skål har jag en till som jag köpt i våras, den torkade verkligen illa medan vi var på stugan under midsommaren, men nu har även den blivit träig och tuff!

Just nu finns det bara det på mitt bord invid ingången. Ja, och sen trädgårdsälvan. Henne gillar jag.

Däremot tror jag att en inte alldeles vänligt sinnad tomte flyttat in i min trädgård, han har för ovana att tömma batteriet i gräsklipparen mellan klippningarna. Det KAN ju inte vara nåt annat?!!

Han kanske bara gillar långt gräs?

Men det gör ju inte jag. HUR skall vi lösa detta?

Nån som vill adoptera en småilsken trädgårdstomte med förkärlek för oklippta gräsmattor?

Eller nån som har en körgräsklippare som inte alltid strejkar - billigt! ;)

Alla söta! Ha en skön weekend! Njut av solen - och regnet om det skulle vara så...

kram M.