Det är måndagförmiddag, och jag har precis sorterat klart
bilderna från min Kuusamo-resa.
Även här i södra Finland håller vintern ännu ett hårt grepp,
det dalar ner lätta, kalla snöflingor.
Fälten har en skare som galant håller att gå på, det är
länge sedan det varit så. Känns nästan som barndomens vintrar då man
skidade på skaren, solen sken och man hade apelsiner med sig i ryggsäcken.
Den här gången blev det inte att gå Karhunkierros (Björnrundan) när jag var där
i Kuusamo, den är nämligen hela 80 km lång, men en liten sväng längs den blev det ändå.
Det här är den mest populära vandringsleden i Finland och lär vara galet vacker.
Jag tvivlar inte.
Kanske jag återkommer någon gång till dessa skummande forsar och djupa skogar?
Utanför mitt fönster har flingorna som dalar ner ökat i antal,
de faller tätt nu och förs i sidled av vinden. Det känns ett litet drag
från de gamla fönstren, jag kokar mig en kopp kaffe och tar itu med
det jag har inplanerat för dagen, börja skriva på mitt examensarbete
som skall vara färdigt i maj.
Även om snön vräker ner därute, så är våren ändå strax här.
För det står så i kalendern.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar