TJUVSTART...

(märk en sällskapssjuk hund till vänster i bilden....)

Jag vet! 

Jag hör till de där tråkiga som håller hållit benhårt på det här med att 

inte ta in julen för tidigt, absolut inte inleda något som ens på

minsta sätt kan hänföra sig till jul innan advent.

Men i år har jag tjuvstartat. 

Av ingen orsak alls. Bara för att det kändes så. 

Desto äldre jag blir desto mer lär jag mig uppskatta tiden, veckorna, innan

jul mer än de där några lite småhysteriska dagarna som ju är jul.

Och om det nu är så att jag mer och mer gillar PREjulen så varför

inte släppa in den redan nu? Det är ju ändå bara en

vecka till advent, så vem bryr sig om man tjuvstartar lite?

Nå precis - i n g e n ! 

Köpte hem små grankransar och bara det att de är i rummet 

sprider en underbar doft av barr, av jul.

Kanske räcker det? Och att jag i år skulle få till den 

där enkla, avskalade och naturliga julen?

Nå, jag vet ju att jag själv varit den enkla julens största 

supporter - och motståndare. 

Under ett antal år har jag längtat efter det enkla, det avskalade,

det sparsmakade. Men så har jag "gett efter" för jag vet att de som 

firar jul hos mig kanske mer längtar efter det traditionelt lite mer

tilltagna och så. Jag är, och vill vara,  lyhörd för deras önskemål. 

Det är ju ändå jul bara en gång i året. 

Och jag vill så gärna erbjuda en jul för var och en. 

Men i år gör jag ett nytt försök att skala av och blända ner julen.

Och då jag gör det så tänker jag att det är mer okej att starta

lite tidigare med att dra igång "julen". 

Sparsmakat är inte så högljutt. 

Det är mer som en doft, en aning, ett sinnes skärpning.

Bara en extra krydda i det vardagliga.

En ny doft i huset.

En stilla viskning om advent.