Jag har alltid tyckt att vintern är pyttelite för lång för min smak. Kanske är jag av en mer europeisk proveniens trots allt. Att det bara är ödet för generationer sedan som sett till att jag landat just på dessa breddgrader i just detta liv. Ja, det finns ju några smala, bleka, små blyertstreck i kyrkoböckerna som lite tyder på att det pulserar lite europeiskt blod i mig, förutom det skandinaviska och ryska, da. Och jag tror att det är just de där borttappade små bloddropparna som aktiverar sig till tusan så här på vårvintern och får mig att nästan tappa hoppet på en ny början. En ny vår, en ny…något!
Jag klarar liksom med finsk sisu november-mörker. Jag klarar av december med svensk positivitet och julen. Jag klarar av januari med rysk envishet och tillkämpat gott humör. Men i februari tar mina äss-kort slut. Och kvar har jag en längtan efter mellaneuropeisk tro på att det blir en vår - riktigt, alldeles strax.
Så här har jag varit sedan barn. Kunde bara stryka februari från min kalender helt och hållet. Bort!
Sedan kan jag hellre leva med att det är skidföre i mars än att det "lovas" vår i februari. För jag vet ju att det inte stämmer. Det är låååångt till vår än…
Mycket längre än vad som är bra för min själ. *suck*
Jag vill så vår redan. Jag vill så ljus och sol och det får faktiskt vara snö, bara det skulle vara ljus…
Märkte det när jag var den här svängen ner till Wien. Där det snöade och var vinter, men det fanns ljus.
Det är annorlunda då. Där ginsten faktiskt redan blommade mot sydliga väggar och det fanns liksom ett litet löfte i allt. Om vår. Där alldeles bakom knuten.
Jag vill också. Att det skall vara där bakom knuten. Men jag vet att det är ännu veckor och veckor att överleva innan den där morgonen då det plötsligt bara doftar annorlunda, vinden är annorlunda, ljuset är annorlunda. Det har äntligen svängt.
Men något smått hände ändå idag som fick mig lite optimistiskt och som matade min hungriga vår-längtan med lite, lite, lite hopp.
Vitlöken i grönsakskorgen såg ut så här när jag skulle laga mat.
Kanske den allra första lilla bevis på att det har skett en vändning - mot vår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar