...eller förmiddag är det ju nog. Vi gillar att sova länge då tillfälle ges.
Gubben kan stiga upp tidigt på morgonen och ta sig en kopp kaffe med
något smått, mata katten, läsa tidningen, men sedan kryper han
gärna ner bredvid mig och snarkar vidare en stund. Katten likaså.
Hon har anammat familjens goda sovvanor med berömligt betyg!
Gubben hade redan gått ut för att värma bolagets juldagsbastu nere vid
stranden då jag kravlade upp mig från sänghalmen. Kokade mig en kopp
espresso och tände samtliga ljus i min adventskalender.
Under 24 morgnar i advent har jag druckit mitt morgonkaffe i ett litet
ljus sken. Det har kanske varit den mysigaste adventskalender någonsin!
En liten stund av stillhet och ro innan vardagen kör igång.
Julmaten sjönk som en sten i magarna på oss alla, så där
som den skall. Man blev lite för mätt, så där som man skall.
Fast på ett bra sätt, inte så där att man proppar i sig utan
faktiskt uppskattar och njuter av varje tugga. I år hade jag
dammat av den sk "finservicen" som jag i tiderna fått av min
mamma. Under några år har den blivit lite bortglömd och inte
så ofta framplockad. Men onekligen är det lite extra festligt
men skira fat och kristaller som glimmar.
Nu skall jag gå och göra mig en smörgås med kvarbliven rom
på rostat bröd, och slötitta på någon film innan äldre grabben ramlar in
för att bada julbastu. Sedan blir det att äta upp resterna från gårdagens julmiddag.
Det får gärna bli över julmat till juldagen, men sedan är jag nöjd om det
börjar bli tomt i skålarna. Älskar julmat,
men inte i oändligt många dagar...;)
Kram Maggi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar