ÅRET I ETT NÖTSKAL



Det hör väl lite till att summera året som gått såhär när året börjar dra på sin sista vers. 
Egentligen, när jag tänker efter, så har året gått i sakta lunk. Inget speciellt har hänt, den ena 
dagen har lagts till den andra och ja...plötsligt är det nyår igen. 

Eller klart det har hänt grejer! Som att i husbolaget där vi bor har det genomförts en 
omfattande renovering. Vi har fått jordvärme, laddningsstationer för elbilar, 
nya gavlar på huset med bättre isolering, förbättrade inglasade balkonger och
till våren skall fasaderna ännu målas och trädgårdsområdet fixas upp med ny gräsmatta och
nya växter. Ny asfalt på parkeringsplatsen. Det blir nog fint! 
Så visst har det hänt grejer i närmiljön, men utöver det så har det varit ett stilla lunk. 

Så fort tillfälle gavs så smet vi till stugan och bodde där nonstop hela sommaren så 
vi slapp det mesta oljud och damm och "elände" därhemma. 


Efter den där galet kalla och snöiga (!) våren så blev det varmt
ungefär i samma veva som vi landat på stugan. Under vår vistelse där
har jag antecknat att vi åt en (!) gång inne i stugan, alla andra måltider
åt vi ute på verandan som är inglasad men har ingen dörr som 
man kan stänga. Varför jag minns den där ena gången är för att det
råkade vara den dagen då jag hade mina barndomsväninnor
på den årliga tjej-helgen. Skulle kanske inte annars lagt det på minnet heller, 
men "mina flickor" påpekade att efter alla år med dessa tjej-helger så 
var det första gången vi blev tvungna att pga vädret äta inne. 

Nå, det var nu lite sommarväder-kuriosa. 



Vad gjorde vi annat? 
Jag jobbade förstås, vi åkte på utfärder, kortare och lite längre. 
I år blev det faktiskt inte att resa någonstans alls. Vi hade vänner på
diverse middagar och ordnade bastukvällar. Barnen kom och hängde med oss på stugan. 
Min rygg strulade så jag kunde inte traska i skog och mark fullt så 
mycket som jag hade velat. Läste också mer under året än jag gjort på länge. 
Kanske just den där downshiftade livstilen på stugan gjorde att det på ett annat sätt
fanns både tid och ro till att läsa. Annars läser jag mest just innan
jag skall somna på kvällen, men i somras kunde jag parkera mig i en 
skön korgstol precis när andan föll på. 

Fanns inte så mycket att göra i den lilla trädgården heller. Den tar sig och
börjar växa till. Nästa sommarens projekt är väl att börja gallra ut lite och flytta
på vissa perenner som behöver delas. 


Fick ett infall och skrev på Facebook ett litet utrop om en kattunge och
lite efter midsommar fick jag höra att det fötts kattungar och att en var ledig. 
Så vips bara hade vi blivit med katt från hösten. Lilla Iris flyttade hem med oss
då vi lämnade stuglivet och kom hem till renoveringskaoset. 
Huset var fortsatt inplastat, men bara efter någon vecka togs den bort och
man kunde se ut igen - och framför allt - det kom dagsljus in! 

Hösten fortsatte vara mild, och övergick i en lika mild vinter. 
I skrivande stund är det grått och regnigt därute och någon plusgrad. 

Känner mig lite ambivalent till det hela. Fotografen i mig saknar nog snö-
tunga granar och gnistrande kalla dagar. Trädgårdsmänniskan i mig tackar för
varje varm dag som höjer på chanserna för de i annexet på stugan övervintrande
växterna. Det är ändå så med mig. Så fort julskinkan har smultit i magen 
och de sista pepparkakorna är uppätna börjar jag rikta mina tankar mot nästa vår
och en ny odlingsperiod. Väntar redan till att höra de första flyttfåglarna återvända. 

Ju äldre jag blir desto mer uppskattar jag det där lite banala vardagliga. 
Och det är ju bra det - för mitt 2024 var just så - vardagligt, fast på ett skönt sätt. 

Hur var ditt år? 

Kram Maggi


 

Inga kommentarer: