I år tog det fem dygn för isen att släppa taget över sjön.
Det är ett rätt långsamt skådespel, men alldeles underbart att följa.
Och så man har längtat!
Efter vågor.
Det började den nionde april med att pimpelfiskarnas borrhål började få
strålar, sprickor ut från hålen. Det är många som pimpelfiskar här under vintern
så just den dagen såg sjön lite ut som om man strösslat ut små konstverk på isen.
Följande dag hade isen helt bytt skepnad och var som en abstrakt målning med
mängder, mängde av grå och vita toner.
Många sjöfåglar anländer. Vi har sångsvanar, måsar, knipor, änder, storskrakar och skäggdoppingparet
som jag i år har sett checka in stränderna.
Den elfte april var en solig dag, om än ganska kall. Det hände inte så mycket
med isen. Den var ganska lika som dagen förut, men den var blåare vilket i och
för sig hade den enkla orsaken att det var den blå himlen som speglade sig i isen.
Vackert på sitt sätt.
Den tolfte april började det blåsa vilket ledde till att vattnet tydligen på något sätt
kom åt att röra på sig och äta isen underifrån för isen ändrade igen helt utseende
och blev nu som en prickig matta av små iskristaller. Fortfarande ett helt täcke av is över sjön,
men man kunde liksom höra hur ispartiklarna blev mindre och mindre.
Sedan i går hände det. Jag hade varit på dagen på ett fotouppdrag och när jag kom hem
så var halva sjön isfri. På sina ställen såg man ännu issörja som låg och guppade precis under
ytan i det nu befriade vattnet. Och på bilden uppe till höger ser man två fåglar om man tittar noga.
Det är vårt skäggdoppingar. Glad att se dem här!
De kommer med största sannolikhet att häcka på motsatta sidan av sjön.
Där finns stränder med vass, vilket saknas på den sida av sjön som jag bor på.
Men härligt att veta att de anlänt och att de verkar tycka att vår sjö
är en bra plats att lägga bo på.
På tal om fåglar så har svenska YLE haft bästa slowTV i en veckas tid nu
där man kunnat följa med fågellivet i en liten myrsjö.
Där har varit ett tranpar, ett sångsvanpar och en mängd andra sjöfåglar som anlänt.
Tranparet till och med lade sitt första ägg.
(inte helt säkert om länken funkar efter att sändningen tagit slut men chansar
på att sätta den H Ä R ).
Har själv suttit ett antal gånger i gömslen för att fota vilda djur
och det är så rofyllt - som en retreat nästan - man kan inget annat än
vara tyst och vänta och se. Och det gör så gott för själen!
Lite samma med att följa med en islossning. Det går inte undan där heller, men
det finns något otroligt vilsamt avstressande i att iaktta naturens små steg
mot det vi alla längtar efter - sommaren!
Och i väntan på den är det bara att njuta av våren, för strax är
färgerna här. Det fräscha, skira, gröna.
Och inte bara det grå som varit på ytan (heh) i detta inlägg
men också varit det som dominerat de senaste månaderna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar