FINFINA SEPTEMBER

 Det är nu en gång för alla min favoritmånad. Kunde gärna för mig ha dubbelt mer dagar än andra månader. Februari till exempel kunde ge sina dagar till september. 

September så här långt, har också varit rätt så fyllt med en massa to-do:s. Veckan som gått har varit riktigt rejält späckad med arbetsrelaterat och det har blivit rejält långa arbetsdagar. Jag har ju ett vanligt 8-16- jobb men så freelance-jobbar jag nu och då med annat. Och när det blir mer sådana jobb, då får man töja på timmarna. 

Kom ut till stugan sent omsider och mörkret började krypa intill stugknutarna. Så här på höstarna när man är fler i stugan så märker man hur otroligt liten den är och hur trångt det blir när allt utrymme som finns att vara och umgås därute tas bort. Hade förra weekenden en kär väninna på besök i stugan och det var med nöd och näppe - och lite finsk sisu - vi satt ute på "glasverandan". Då var vädret disigt, dimmigt och fukten kröp in överallt. Nu är det högtryck, men överraskande kallt, under 10 grader. 

Gubben har redan krupit till sängs. Den kalla natten till trots sover han ännu gärna ute (vi har en superskönt utestäng som står under tak, inte så att han sover under en gran eller nåt...)

Vi är ju båda sådana som älskar att sova när det är mycket syre - och gärna kallt, inte bara svalt. Kallt. Men bekvämt är inte fel...

I morgon förmiddag skall jag ännu jobba. Skall skicka lite beställda fotografier till en kund och så skall jag fota några foton till en annan. Men sedan efter lunch i morgon tar jag helg. Skall förbereda stugan för vintern. Och som jag älskar dessa höstsysslor. De är så meditativa på sitt sätt. 

Jag kommer nog att komma ut till stugan ännu i höst - har en hel del jobb kvar med det som skall bli någon slags trädgård nästa vår - men det där somriga skall stängas ner. Krukor tömmas på växter, utemöbler tas in under tak, ta hem sängkläder för tvätt inför en ny vår, Långsamma sysslor. Inbäddande handlingar. 

Höststäda, eller vinterförbereda, en stuga är en långsam, nästan meditativ, syssla. När man vet att man ännu kommer att komma ut till stugan så blir det inte så radikalt rakt av som om man hade en stuga på en ö som man vet att man återser först nästa vår när isarna släppt. 

Men så här års är nog vägen till stugan som allra vackrast. Det kommer man inte ifrån!