ÄNNU EN SÅDAN DÄR KVÄLL...

...med dessa eviga solnedgångar.

Märkligt hur jag ändå aldrig får riktigt nog av dem.

Eld och solnedgångar.

Är det något i dem som får någon urtida sträng att darra till lite extra?

Är det någon nedärvd trygghetskänsla i att veta inget oväder är på 

kommande, att man har det bra?

Lite som elden. Värmen, och ljuset, som skänker trygghet.

Är det så?

Nätterna har mörknat märkbart under de två veckor jag varit borta från stugan.

Det har kommit plötsligt tycker jag. Eller så har jag bara inte hunnit märka det bland 

vardagens alla små bestyr. Hur det sakta kryper på. Det mörka.

Det är varmt och mörkt om kvällarna. Jag gillar det.

Igår kväll blev jag sittande på terassen sedan det blivit omöjligt 

för ljusets (eller mörknets) skull att läsa.

Det prasslade i buskarna och de torra grästuvorna som jag inte 

fått bortrensade vajade lätt. Något stånkade på där.

En igelkott.

De här urtidsdjuren får mig alltid på gott humör. Det är något komiskt i hela deras väsen.

De tultar på och verkar bry sig blanka gu'moron i det mesta. 

Blir det för ruskigt är det bara att dra ihop sig till en taggboll och vänta ut.

Ganska lämpligt - tänk om man hade den urtida egenskapen. Också.

Inte bara bli rofylld av eld och lugn av solnedgångar.

Utan och kunna bli lite taggig i stark förvissning om att det farliga snart nog försvinner.

Bara man väntar lite.

Istället måste vi skrapa ihop det mod vi har och ta och möta våra faror.

Vilket nu sedan i längden är det bättre sättet? 

Nu biter myggorna mig på benen, det har blivit svalt i luften och det är dags 

för mig att ge mig ut på en runda med hunden.

*

Men innan det:

Det finns någon som skall få en kokbok!

Nu har dragningen skett under allvarsam och högtidlig övervakning av de 

lagstadgade lottningsövervakarna, i detta fall katten å hunden:

och vinnaren är....

tadaaaaa.....

Himmelstäppan på Smultronbacken

(Åsa, skicka din adress till mig på m.forsell-backstrom@hotmail.com så får du en bok på posten).

*

Nej vet ni vad, nu är det nog dags att ge sig ut...innan det börjar skymma!