ÖVERRASKNINGAR...

...i våras hittade jag en halv påse överåriga sättlökar väl gömd i en kruka i ett hörn av vedlidret.

Utan större förhoppningar om stora skördar petade jag ner lökarna i rabatten, ner bland pionerna.

Sedan glömde jag i ärlighetens namn bort dem.

Där har de nu stått hela sommaren utan vare sig gödsel, vatten annat än vad himlen 

släppt, och det har minsann inte varit många droppar, eller ens speciellt mycket 

sol på grund av rabattens pioner som växt till sig ordentligt och glatt skuggat 

allt vad lökar heter.

Hur som helst så kröp jag här om kvällen runt bland rabatterna och rensade lite 

ogräs och oj, vad överraskad jag blev när jag började rycka och upp kom både en och annan 

och så ännu flera, om inte gigantiska, men riktigt fina lökar ändå.

Visst har de lidit av vattenbrist, men ändå...

Glad blev jag, men samtidigt lite vemodig över tecknet på att sommaren lider 

mot sensommar, och det med besked! Oftast brukar jag, isynnerhet riktigt varma 

soliga somrar, faktiskt vara 

lite sommartrött och längta efter hösten. Men inte i år. Jag kunde glatt ha en 

eller två månader sommar till!

Jag förstår inte vart sommaren har tagit vägen! 

Jag har så mycket jag hade tänkt hinna med, och hälften är kvar av det ogjorda!

Idag sitter jag ändå ute i trädgården och har inte idag, heller, fått så mycket gjort.

Värmen, den tropiska, heta, fuktiga, får mig att skjuta upp vissa projekt som kräver lite 

ansträngning. Det lär vara slut på det nu, inte de ansträngande uppgifterna, men på 

den tropiska hettan.

På väderleksrapporten hör jag hur sommarens häftigaste åskväder skall vara på kommande

i natt. Om en het front kolliderar med en kallfront, då uppstår blixt och dunder.

Och jag, som älskar alla möjliga väderfenomen, blir alldeles knottrig av förväntan.

Försökte mig till och med på försöket att ta en tupplur här tidigare på kvällen, så jag skulle 

orka vaka när ovädret rullar in, 

enligt prognosen någon gång två-tre inatt.

Det gick så där...tupplur på beställning är en knepig konst som jag inte behärskar. Alls.

Däremot, när jag sover så sover jag. Djupt! Och gott!

Med mina sömngåvor får jag nog lov att sätta klockan på väckning, annars kommer jag 

lyckligt att sova mig igenom hela ovädret!

Efter ovädret skall vädret slå om och bli rejält svalare.

Ännu mer höstkänsla...

Märkligt hur jag i år inte riktigt vill det än.

I nästa veckan börjar skolorna, och igår såg jag årets första skördetröska ute på åkern.

På morgonen är det dimma över ängarna, älvornas dans.

Gässen börjar samla sig.

Hur skall jag hinna få ifatt mig själv med den kommande årstiden?

Men hörni...nu, nu börjar jag skymta de första mörka molnen över havet.

De kommer där från väster, precis som lovat.

Kanske skådespelet börjar i förtid? 

Vilken trevlig överraskning skulle inte det bli!

Då skulle det ju också bli lite sömn i natt.....*fniss*