EFTER REGNET...

...kommer mera regn, tänkte jag skriva, men riktigt så illa är det ändå inte!

Morgonen bjöd på halvsol och en friskhet i naturen som fick en att dra djupa, djupa andetag så man nästan känner sig att man fått en överdos av syre.

Om man nu kan få det?

Gick min morgonpromenad med en över-ivrig hund, som hela gårdagen mer eller mindre bäddat ner sig i det gamla täcket som blivit hennes alldeles egna "deppa-i-regn-täcke".

Där kan hon ligga och sucka djupa suckar medan hon gräver nosen längre in i sin egen päls.

Men idag blev det en sväng i skogen så mossan gungade.

Sedan ett kort yogapass innan morgonkaffe på terassen.

Läser min e-tidning på telefonen och saknar prasslet av tidningssidorna, men jag blir väl uppdaterad i alla fall. Ser grannen komma tillbaka från sin fisketur.

Han vinkar.

Jag vinkar tillbaka och fortsätter plira i telefonenen. 

Fryser om mina bara fötter, och går in för att hämta ett par välanvända sockor.

De är minst sju nummer för stora och når mig nästan upp till knäna och får mig att se ut som en seriefigur med väl tilltagna fötter.

Jag drar benen under mig och försöker hitta en bekväm ställning.

Det går sådär.

Ungarna sover ännu. Dörren till den lilla stugan är stängd och gardinerna fördragna.

Katten stryker sig mot husknuten, jamar tyst och sträcker sedan på sig så hon blir dubbelt så lång.

Det ser skönt ut.

Svallvågorna från en båt som passerat för länge sedan, långt ute till havs når stranden och bryter tystnaden för en stund.

Planerar förstrött dagen.

Det är inte sol och varmt nog att dra till sandstranden ett stycke bort.

Det är ännu för blött för att ta itu med lite planteringsjobb.

Borde rensa upp bland mina foton  - men det får bli tills nästa regn. Inte idag.

Kanske jag kunde städa bilen? Efter att jag har transporterat växter hitåt och ditåt börjar den likna en planteringslåda hela backluckan. Jo, det skall jag ta itu med. 

Kanske. Vi får se.

Stressigt? Inte precis. 

Känner mig som naturen efter regn.

Det tar en stund innan man skakat av sig vattendropparna och slutar se lite slokande ut.

Tassar in och tar mig ytterligare en kopp kaffe

och fortsätter glo över havet en stund till, och bara låter tankarna irra omkring.

Fötterna börjar bli varma i sina sockor.

Jag hör sömngrötiga röster från lillstugan.

Nu är alla vakna, och en ny dag kan börja!