UTE ELLER INNE...

...samma dilemma varje veckoslut. Inomhus finns det ju alltid nåt att göra, eller som borde göras, rättare sagt. Och utomhus likaså. Men eftersom vädret skämmer bort oss för tillfället med de vackraste höstdagar man kan tänka sig är valet inte så svårt... 

Visserligen BORDE jag härja på här inne också. Fick i veckan ett berg av gröna tomater av min bror som fått en kanonskörd i år. Hade tänkt att jag skulle kasta mig lite huslig och koka inlagda gröna tomater, som är så vansinnigt gott till kött. Men, men...Jag bara skjuter upp det och skjuter upp det, varpå jag dagligen får plocka en massa rodnande tomater ur den stora skålen med gröna tomater...snart har jag inga kvar att göra inlagda dito av! Inget stort bekymmer minsann - de röda smakar gudomligt av sommaren som var, de med!

Alltså, en blick ut genom fönstret på morgonen och valet är klart: Idag blir det en utedag!

 

Och därute väntar en liten hög med stolpar och bräder...

...kamstål och

...ett antal meter svart (snyggt :)) trädgårdsnät...och fyra portar som gräddan på moset!

Bara att kavla ärmarna, spotta i nävarna, dra på sig arbetshandskarna och ge sig i kast med mitt livs första staketbygge!

Nånstans har jag läst att det behövs lite smått ett och annat litet verktyg för att få det rakt åt alla håll och kanter - på ett ungenfär åtminstone!

Vad jag däremot INTE hade räknat med är att det visade sig att jag behövde ett och annat annat verktyg OCKSÅ! I min naivism trodde jag att om jag köper 75x75 mm stolpar och 77x77 mm stolpfötter så borde med min enkla logik dessa stolpar gå in i sina hållare som smort - det är liksom 2 mm marginal åt alla håll enligt mitt enkla sätt att tänka.

Men se nej!

Snällt fick jag ge mig på varenda stolpe med hyveln och hyvlaochhyvlaochhyvla i all oändlighet för att få dessa förb... stolpeländen att passa!

Hur svårt skall det vara???

De enda som lyssnade på min osande svada ord som jag tämligen sällan använder mig av var några små talgoxar och blåmesar som snurrade runt i buskarna.

Tänk om man skulle grunda en järnvaruaffär för kvinnor, där man kunde köpa saker och ting som PASSADE ihop på direkten - om det liksom är MENINGEN att det skall passa ihop. UTAN att man skulle behöva en arsenal av verktyg (gärna elektriska och tämligen dyra) för att få en enkel sak att funka!

Åtminstone går jag inte, som kvinna igång, av att bli tvungen att sätta mig i bilen och köra tiotals km till närmaste järnvaruaffär för att köpa ett verktyg (gärna elektrisk och dyr) för att få något fixat som borde passa utan några verktyg alls!

Tänk om samma skulle gälla allt annat man köper? Om man skulle köpa, låt oss se en elvispel - och visplarna inte skulle passa och man fick svaret:

- Så kan det nu vara ibland, du måste nog fixa till det lite så de passar!

*suck*

Så istället för de 25 m inhägnad jag trott jag skulle åstadkomma idag - har jag lyckats få till stånd 4 m staket - inklusive en port! Och detta har jag åstadkommit med en ansenlig mängd svett-blod-och  tårar!

Men skam den som ger sig! Än tänker jag inte kalla in kavalleriet;)
Inte riktigt än...

Men nu tänker jag minsann unna mig ett glas rödtjut vid brasan - och samla krafter för i morgon.

Fortsättning följer!

kram på er!
M.