...det är med det här att gilla att fota som med det mesta i ens liv att fokus varierar lite från år till år, från livssituation till livssituation.
Och bloggens väsen har minsann ändrat karaktär under årens lopp den med.
Det är bara så i livet.
Man ändrar fokus på vad som känns viktigt.
Man hittar nya fokuspunkter när ens livssituation ändrar, och det är ju precis som det skall vara!
Skulle någon sagt för mig för något år sedan att mitt intresse för heminredning skulle dala så till den grad som den gjort, så skulle jag inte trott på det.
Jodå, jag vill fortfarande ha det vackert omkring mig - det kommer aldrig att försvinna, det är en del av min personlighet - men jag känner att jag inte behöver uppdatera detta för mig vackra lika mycket som jag gjort förr. Och att fota inredning här hemma - ja det gör jag mest för att jag kan tycker det är roligt att dokumentera hur vi haft det under olika perioder. Och för att det kanske regnar ute så jag inte kan ge mig ut på jakt efter intressantare objekt att fota ;)
Om någon sagt för något år sedan att jag skulle börja tycka att det faktiskt är riktigt okej att ge sig ut på en (om än kort, men dock) löprunda så skulle jag ha skrattat mig dubbelvikt!
Jag skulle ha kommit på en miljon bättre sätt att fördriva tiden på anytime!
Men nu är det faktiskt riktigt skönt (för det mesta...)
Men foton från det lär jag ändå bespara er ifrån, hahahaha!
Matlagning är en annan grej.
Jag har varit en riktig matmamma med kokböcker för varje tillfälle, med ett skafferi som skulle få er att blekna, med ett matbord som oftast hade fler personer runt sig än familjemedlemmar.
Vilket var alldeles underbart då.
Men nu känns det faktiskt lite motigt att ställa sig i köket och fixa till något.
Vilken tur för mig då att lillungen har ett nyväckt intresse för det här med matlagning...
Och nej, det beror inte på att han svälter, stackarn!
Visst lagar jag mat, men har bara inte samma passion för det som tidigare.
Vid tidningsstället i butiken väljer jag rätt sällan inredningstidningar, istället kan det bli en foto- eller naturtidning. Eller inget alls.
Märkligt inte sant hur det kan ändra!
Intresset för allt det där finns kvar om än som en blek kopia av vad det varit och annat har tagit över.
Gaaaahhh! Sånt här ligger jag och babblar om medan febern kommer och går i kroppen.
Nu skall jag ta en tupplur innan lillungen kommer hem från skolan och fixar mat åt mig....hihiiii.
Sköt om er ta tag i era drömmar!
