I går kväll åskade det. Ett långsamt åskväder som dog bort när kvällen
blev sval. För kallt är det inte än, och tydligen skall hela september ännu vara
varm och skön. Känns som om det är mest på ljuset som man märker att
det är höst. I går hade jag alldeles för mycket på mig när jag var ute.
Klädde mig helt klart mer enligt kalendern än den verkliga temperaturen.
Få se hur den där El Niño kommer att ställa till det i vinter - och kommer den att göra det?
Å andra sidan tänker jag att världen nog har tillräckligt med mänskliga filurer som får
världen i gungning. Men ibland känner jag att det är skönare och koncentrera sig på hur
vädret ter sig än om vilken gubbe startar vilket krig och var.
Kanske bara ett annat utryck för att sätta huvudet i busken? För stunden i alla fall.
Trots att det är varmt än, så har jag dammat av diverse filtar här hemma för
El Niño eller inte så kommer det stunder då man vill krypa ner i sitt soffhörn och
dra en filt över benen. Jag är ju en sådan där barnsligt lagd rutinperson och så länge
jag kan minnas så har jag haft den oskrivna regeln att mellan 15 maj och 15 september
"får" man inte använda strumpor. Ibland har det luggat lite i tå-trakten då vi kommit in
i september, men i år har jag inte ens tänkt tanken att trä strumpor över mina fossingar.
Så varmt har det varit.
Och alla sommarblommor, eller alla å alla, alla t r e som jag har som jag har som jag
planerar att övervintra till nästa sommar står ännu gladeligen ute på balkongen och
vare sig jag eller de har en tanke på att flytta in än. I år har jag dock införskaffat en
växtlampa för de där mörkaste månaderna för vill inte att min vildpelargon, min fina
myrten eller Tant Mårbacka-pelargon skall behöva lida mer än nödvändigt av
vår torra vinter inomhus.
Rysligt nöjd med hur köket blev. Nu känns det så mycket mer som "mitt" och
andas samma stämning som resten av hemmet. Nu skall jag bara få min
madonna-tavla upp på väggen. Inte i köket dock!
Den väger en hel del så skall kolla med någon som förstår sig på hurudan krok jag
skall använda. Det är något som jag tycker är besvärligt med betongväggar.
Inte bara att slå in en spik eller skruva in en skruv
och hänga upp nåt. Har inte bott i sten/betong hus sedan barn – och som barn
skruvade jag väldigt få saker upp på väggarna.
Medan jag sitter här och skriver hör jag höstens första tranplog dra förbi.
Det är höst.
Hejdå från mig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar