DEN LUKTAR, DEN SMAKAR...

...och den är så vacker.
Härliga vitlök.
Oftast hackar jag den, pressar den, mosar den, marinerar den, ugnsbakar den, men nu fick den spela huvudrollen i en höstkrans.
Hade först tänkt använda färsk hortensia, men eftersom jag sprang på en riktigt ovanligt naturtrogen tygsådan fick det bli en sådan istället. Av erfarenhet vet jag att hortensian är skör att jobba med och "krymper" lite när den torkar. Och eftersom det krävdes ganska hårda tag att få de tunga vitlökarna att sitta där de ska och inte glida iväg hit och dit, var det ganska skönt att jobba med ett material som tålde hårda nypor;).
Lite fjärilslavendel och ett och annat bär från trädgården fick komma med...De är bara att plocka bort sedan när och om de vissnar och blir tråkiga.
Även om jag mest rensat ut i rabatterna så har ett par nya invånare fått flytta in.
Men mer skall det inte bli - just nu iallafall. Har lämnat plats för lite nya vårlökar. Att få gräva ner dessa till synes torra, prassliga, gråbruna lökar och veta att de bär på liv, och vår och hopp. Och att det är bara att vänta. På något gott.
Skall nog passa på att gräva ner några vitlökar - också!
Kram på er därute!
M.

TANT ENSTAKA...

...hade varit bra att ha detta veckoslut!

Vem hon är?

Jo, när min bror var liten, sådär 4 år (och det är länge sen ;)) hade min mamma en storstädning och radion var på. Radiorösten läste upp väderleksrapporten och det utlovades enstaka skurar i hela landet.

Brorsan, som kanske hade lite tråkigt när mamma bara städade och städade utbrast:

- Skulle inte dendär Tant Enstaka kunna komma till oss också?

- Vem? frågade mamma med dammtrasan i högsta hugg.

- Jo, dom sa på radion just att (tant) enstaka skurar i hela landet!! När kommer hon till oss, måntro?

Eftersom jag inte är särdeles road av att städa, skura, putsa och feja skulle gärna ha en alldeles egen Tant Enstaka som skulle komma och göra jobbet för mig;)

En endaste enstaka blomma har min Agapanthus i år. Men desto mer gläds jag åt den! Till hösten skall den nog få en kruka storlek större. Eller så kanske jag vågar mig på att dela den - så jag får två, på var sida av trappan?

Blåast i rabatten just nu är blå bolltistel. Och där är det fråga om många fler än någon enstaka blomma, den har spridit sig så till den grad att jag snart får börja hålla ordning på den. Den är fin på ett stillsamt sätt. Och så gillar jag att lämna den kvar stående i rabatten över vintern. Den ser så rolig ut när bollarna får en liten snöhatt på sig.

Men det är långt dit ännu! Det finns så mycket underbart med sensommar och höst som vi har framför oss. Plommon hör till mina absoluta favoritfrukter - kan smälla i mig ansenliga mänder! Nåt enstaka plommon nu och då, är ingenting för mig - hihi...

Hos många bloggare kan man, som ni vet läsa om fantastiska loppisfynd. Jag har också besökt loppis i sommar - ett! Och gjort ett endaste, enstaka fynd. Men just det är jag riktigt rysligt glad för!

Till mitt lilla hus går det inte att skaffa så mycket prylar bara till prydnad, så de saker jag släpar hem skall helst ha en funktion också. Och denhär har det. En baby-kvarn!

Och vad jag använder den till?

Senast idag rev jag ost till risotton - och den funkade finfint!

Vackert och funktionellt skall det vara!

Något enstaka prydnadsföremål slinker väl med nu och då, men efter min enpersonsstädningstalko i helgen börjar jag längta efter lite utrensning. Jo, ni läste rätt!

Någon minimalist lär jag aldrig bli, men såhär inför skolstarten känns det lite skönt att rensa i röran. Lite som vid nyår, ni vet?

Men om jag rensar så skulle jag gärna ha en Tant Enstaka som skurar!

Ha en skön vecka alla -och ni små, som börjar skolan, var försiktiga i trafiken - och vi stora, bakom ratten, vi lovar vara extra uppmärksamma! Inte sant?

Kram M.

GRÖNT ÄR SKÖNT...

...eller ett litet klorofyllhelvete, vilket som - hahahhaaa...

Med hysteriska tag har jag gett mig på rabatterna och slitit och rivit upp daggkåpor, dagliljor och allt som lite också luktar Gul Blomma. Endel har förpassats till en glömd och mycket avlägsen del av trädgården, andra har mött ett mer dramatiskt öde...NU skall det rensas!


Men, åååh..vad skönt att bli av med de där perennerna som ju är helt fina - jodå. Men ändå liksom "fel". Som att måla om i ett rum, eller byta ut en kudde som bara är en främling i soffan. Det känns så bra - sen.

I kärran här finns också en ansenlig mängd rent ogräs som kastat sina lystra rötter i mina rabatters bördiga mylla. Men nu är de väck! *Puststönflämt*


Inte undra på att vissa relativt nya familjemedlemmar förskräckta gömmer sig och bara försiktig kollar läget...

Sen har jag ju hunnit vara på jobb också. Ingen mjuklandning precis, trots att jag skulle ha behövt en dag eller två att komma ihåg alla lösenord, och andra finurligheter som är kopplat till mitt yrkesverksamma jag...Näe, full fart bara direkt var det - och nu är det mer än skönt med fredag;)!

Sommarblommorna har gett upp. Kvar finns Muehlenbeckian som inte ger upp så lätt.

Nu kan jag tänka mig att många av er tänker i sina stilla sinnen att; Vadå! den vissnar ju direkt om man inte vattnar den sju gånger om dygnet - typ.

Men tro eller inte, men om man nästan låter den torka och sedan börjar vattna den igen, så blir den alldeles träig i sina grenar och mycket, mycket tuffare än när den varit tidigare.

Just denhär Muehlenbeckian är faktiskt flere år gammal, och har blivit synnerligen illa behandlad. Ett år glömde jag den ute i kruka hela vintern (det var visserligen en mild vinter) men ändå...Och senaste år övervintrade den på min veranda utan att knota. Fick sig en liten sup vatten en gång i månaden eller så.


I en annan skål har jag en till som jag köpt i våras, den torkade verkligen illa medan vi var på stugan under midsommaren, men nu har även den blivit träig och tuff!


Just nu finns det bara det på mitt bord invid ingången. Ja, och sen trädgårdsälvan. Henne gillar jag.

Däremot tror jag att en inte alldeles vänligt sinnad tomte flyttat in i min trädgård, han har för ovana att tömma batteriet i gräsklipparen mellan klippningarna. Det KAN ju inte vara nåt annat?!!

Han kanske bara gillar långt gräs?

Men det gör ju inte jag. HUR skall vi lösa detta?

Nån som vill adoptera en småilsken trädgårdstomte med förkärlek för oklippta gräsmattor?

Eller nån som har en körgräsklippare som inte alltid strejkar - billigt! ;)

Alla söta! Ha en skön weekend! Njut av solen - och regnet om det skulle vara så...

kram M.

AUGUSTIS MÖRKA NYANSER

Så ja, nu har jag kommit hem efter nästan fyra veckor i skärgården.
Men inte skall ni tro att jag fått kasta mig på latsidan precis...
Med sekatör, häcksax, machete-kniv, lie, gräsklippare och skoningslösa nypor har jag gett mig i kast med trädgården. Allt på en gång känns det som;). Trädgården har lämnats vind för våg i en månad...och det märks!
Många blommor har blommat ut medan jag slitit på klipporna, men några pärlor finns kvar ännu. Men vad allt har vuxit! Varma dagar med regn i lagom doser får inte bara kantarellerna att växa sig stora och fina...
Så jag har gallrat! Men det är inte bara det...att vara borta från sin trädgård en längre tid, gör ju att man ser på den med "främmande" ögon. Och de ögonen säger, att det är alldeles för vildvuxet hos mig nu. Gränsen mellan mysigt småvild trädgård och övergivet vildvuxen trädgård är hårfin...Som inomhus mellan bohemiskt och slarvigt, hihi...
Medan jag gick an med diverse verktyg i högsta hugg i båda händerna samlade jag på mig lite som jag tror skall bli en krans. Eller nåt.
(Jop, idén är från senaste nummer av Jeanne dÁrc Living...;))
Men inte just idag...I morgon...kanske.
Nu skall jag gräva fram inspirerande trädgårdsböcker. För nu har jag grävt upp varenda gul perenn i min trädgård. När jag inte en gång gillar gult...varför skall jag ha det i trädgården?
Nu finns det utrymme i rabatterna för nya blomlökar, och nya planer för nästa sommar:D!!!
Tänk, dethär har jag tänkt göra en lååång tid, men i dag blev det av - och jovisst, det finns nog lite kvar tills i morgon också....
...skall sätta väckarklockan på. Eller?
Kram mina vänner därute! Gå ut och känn på augustis mörker och sammetslena natt!
M.

HAMMARE, SPIK OCH JÄVLAR ANAMMA...

Under vädergudarnas medgörsamma inställning och nyfikna blick, blev terassen färdig i går.
Det har mätts, och funderats och stöttats och förbannats i bergets lutningar, än hit och än dit. Det har sågats och hamrats och arbetets ljud har skallat över viken i ett par, tre dagar.
Och jaaaa...nu är den färdig! Än saknar den "inredning" (tänkte kolla lite på utemöblernashöstrea...*gnuggar händerna*). Än så länge är det bara lillungens båt (?) som seglar på plankorna!
Solen gassade från en nästan klarblå himmel, och havet var alldeles, alldeles stilla. Skönt att det inte var så långt till svalka;) Det blev lätt att pauserna drog lite ut på tiden...
Också vädergudarna visade sitt missnöje med vårt slappa arbetande....hehe.
En ny terass måste ju firas! När kvällningen kom smygande blev det till att plocka ner katterna från träden...
...och plocka fram kräftorna:)
Nu går det inte att låtsas mera - det är sensommar!
Men så länge kvällarna är såhär ljumma och mörka och sköna får det gärna vara sensommar för mig. Att få sitta och glo på solnedgången i trevligt sällskap och suga på en kräftklo...Vem vill tillbaka till vardagen då?
Men faktum kvarstår. Semestern är inne på sista versens sista strof. I morgon bär det av hemåt igen. NU skall jag gå och plocka ihop alla grejer. Fast jag förstår inte dethär? Jag är tämligen säker på att jag inte släpat ens hälften av det jag nu skall ha hem med mig hit. Hur sjuttsingen går det ihop???
Sköna augustikvällar till er alla!
Kram M.