LÖJLIGT LATA DAGAR...


Vi tar det här med sommarhettan...
Det är det sommaren 2018 handlar om för många av oss. 
Man blir lite mer medveten om vikten att dricka tillräckligt med vatten och samtidigt få i sig salter så balansen i kroppen gör att man mår bra. 

Jag tappar lite matlusten när det blir så här varmt. Helt okej om det skulle rinna av ett kilo eller fem i hettan, tvivlar dock att det kommer att ske. 
Jag är inte så bra på att äta frukt i vanliga fall, inte alls så mycket man kanske borde, men när det är hett ute, då hugger jag helst tänderna i frukter och bär. 

Nektarinerna är galet goda just nu, så det går det åt. Igår fick jag dock en lite omogen en
som inte helt ledigt slank ner i min egen strupe, så jag lade ut den halvätna nektarinen på en stubbe i närheten. Mest för att se om den kunde locka några hungriga små insekter till sig.
Och det gjorde den minsann! 

Hade min kära väninna på besök här på stugan och ena dagen hade vi inga insekter alls att flaxa bort men följande dag så fanns det kopiösa mängder blomgetingar. Eller kanske de heter blomflugor, fast de ser ut som små getingar? De verkade alldeles förvirrade och helt slut faktiskt! Flera bara dimpade döda ner. När jag sedan tog i dem för att flytta bort dem från bordet, eller var de nu råkat dimpa såg jag att de var alldeles uttorkade - kroppen var bara som ett tomt skal nästan. 

Det här att de var utsvultna fick sitt bevis när jag lagt ut nektarinen. På nolltid var den överfull av blomflugor som bara åt och åt och åt. Efter ett tag kom en sorgmantel fladdrande dit och satte sig för att käka. Den satt inget mindre än i tre timmar (!) och sög i sig nektarinsaft! Måtte varit uttorkad den också. 

Den halvätna nektarinen ett stycke ifrån gjorde att jag och väninnan kunde fortsätta med vårt världsförbättrande helt utan besvärande kryp. 

Många har besvärats av getingar också i sommar har jag hört. Själv har jag inte upplevt det nästan alls. Kom på att eftersom jag inte äter eller bjuder på kött så har de ingen orsak att komma och kolla in min mat. Det är nämligen så att getingarna behöver samla in protein till larverna i boet och protein i form av kött finns det mycket sällan hos mig. Tidigare i veckan hade resten av familjen dock fixat Pulled pork som serverades ute i trädgården och; shit den mängden getingar som dök upp från ingenstans! 
Så ja, vill man äta sin sommarmiddag ute utan getinganfall - välj vegetariskt! :)

Till natten skulle det bli månförmörkelse av det bättre slaget. Hade lite smått kollat in vart jag skulle ta mig för att kunna fånga den röda, stora månen på bild. Det hade ju varit klara nätter nästan så långt man kunde minnas, men precis den här kvällen kom det riktigt tuffa moln inseglande och förintade mina chanser att se månförmörkelsen. 

Tuffa moln kan ju hämta åska med sig, men den här gången blev det inget häftigare än en liten regnskur - där på andra sidan viken...

Märkligt att inte ens sådana här moln påverkar temperaturen speciellt mycket. Lika varm var natten som alla tidigare nätter. 

Idag blåser det en skön bris och det är riktigt skönt här vid havet. Tänkte på hur vi människor ändå på en relativt kort tid vänjer oss vid den här värmen. Häromkvällen sjönk temperaturen till 23 grader då jag ännu satt ute och skrev på mitt projekt, en stund funderade jag på om jag borde gå in efter en tröja.

En tröja - vid 23 grader? 
Eh what?!??


ETT HÅLLBART STEG...


Ibland får ett uttryck mer än bara en betydelse. 

Jag hade redan tidigt i våras bestämt mig så smått om att hemestra i 
huvudstaden i sommar. Dels för att jag faktiskt är extremt dålig på 
att besöka vår huvudstad, trots att jag bor en dryg kvart i från med bil.
Med buss är jag inne i stan på en halvtimme. 
Jag uträttar ärenden i stan, men jag stannar aldrig längre än så. 

Jag hade dessutom smått lovat ta några fina sommarbilder från Helsingfors
till en hemsida som jag upprätthåller. Dessutom är jag lite nyfiken på att 
leka turist i "min stad". Inte åka in för att uträtta ett ärende, utan turista där. 
Helsingfors är ändå en stad som jag studerat, jobbat, festat och bott i,
men som sedan, trots att jag aldrig bott längre än en timme ifrån, slutade
locka mig och kändes mest bara...märklig. 

Det var ju inte längre min barn- och ungdoms stad, den började kännas 
främmande på något sätt. Jag mindes inte längre vilka rutter spårvagnarna
körde, var hittade man de bästa parkeringsplatserna (läs gratis sådana), var 
fick man det godaste kaffet, den läckraste lunchen. 
Kanske den blivit främmande nog nu för att upptäckas på nytt?

Han jag delar kylskåp med jobbar sommarmånaderna som turistguide i 
stan, så jag har på synnerligen nära håll tillgång till all "turistinfo" som behövs.

Nå, sen är ju saken den att jag vill vara turist på hemester-vis på mitt eget sätt...
...och helst ensam. Bara kameran och jag. 

*

Hemester är tydligen lite trendigt - har jag förstått. 
Och det är ju bara bra! För visst är det bra mycket mer ekologiskt att 
stanna i hemknutarna, upptäcka dem, och dessutom lämna sina små, 
eller stora, semesterslantar i närknutarna. 
Ett hållbart steg, helt enkelt! 

Så var planen ja, då i våras. 

Men det föll sedan på lite mer ohållbara steg.

Redan för snart ett år sedan började min häl bråka. Den var 
helt (eller nästan helt) okej under vintern, 
men nu på sommaren har den blivit sjuk som attan igen.
Hälsporre (den senaste diagnosen) är ett gissel att ha! 
Läkaren satte mig nu på en superduperdundermedicinkur, fotjumpa-program 
och minst två veckors gå-stop utöver det absolut nödvändiga i ett försök 
att läka ut den envisa inflammationen. 

Tur att vädret är som det är, med heta, svettiga sommardagar, som 
kanhända inte annars heller lockar (mig) till att 
traska runt på kokheta gator, kvarter efter kvarter. Park efter park.

Nu är läget då sådant att jag snällt får vänta med min hemester 
på att mitt eget steg blir mer hållbart. 
Helt konkret hållbart. 




Längtar också ut i skogen, på skogspromenader och så. 
Med den här hemester-tanken har jag också tagit reda på 
olika platser i huvudstadsregionen dit man kan ta sin tillflykt
när naturlängtan i stan blir för stor. Jag känner ju till en del, men det finns mer! 
Vi har faktiskt en hel del verkligt fina ställen att besöka, alldeles här i knutarna. 

Men det får jag också nu bara snällt vänta med.

Men oj, vad mycket skoj jag har att ta itu med bara 
infektionen - och hettan - ger med sig.

Jag gillar nog skarpt att det är varm på sommaren, och så småningom
börjar ju kroppen lite vänja sig med värmen. 

Ikväll skall det bli sallad med en massa närodlade grönsaker, 
en del så närodlade att de kommer från egna odlingslådan till och med. 
Och så skall vi testa på vegetarisk pulled vego BBQ.

Också det ett litet hållbart steg.

Hemester, vego, hur trendig är jag inte riktigt?
(Fast det absolut inte är medvetet, hahahah, det har bara blivit så. 
Och kanske det inte alls skall klassas som trendigt, 
kanske det är bara eftertänksamt och klokt?
Å andra sidan; bara bra om hållbara saker blir trendiga).

Det är väl bara den där eländiga hälsporren som inte är så hip? 
Hade jag fått den pga för mycket och hård träning, så hade det kanske varit det.
Men nu tror jag tyvärr att gå ut och påstå det skulle vara en 
överdrift -för att inte säga - en ren lögn! 

Orsakerna får nog sökas annanstans. 
Skulle tippa på tillverkningsåret, eller nåt...


MINIMINISEMESTER VOL 2.0...



Så här var det igår kväll när jag inledde miniminisemester vol 2.0.  

Temperaturen dallrade sådär skönt vid 25 grader och solen går ner
och livet känns precis lämpligt skönt och avslappnat och inte speciellt stressigt
på någon som helst plan. Så där som sommar skall vara. 

Idag har det regnat. 
Vaknade till det där underbara drippdroppet av ett stilla
sommarregn och en bedövande härlig doft av fuktig skog.

Långfrukost på verandan, då det redan var förmiddag och inte alls någon morgon längre.
 Där på stugans terass som numera har en ny och annorlunda
 veranda-känsla sedan vi lade in fönster för ett drygt år sedan. 
Kanske det bästa vi gjort på länge! 

Men frukost var det ja. Älskade underbara långfrukostar. 
Ingen tidtabell alls, och så det där stilla regnet...




När det lite pausar i regnet, och den ente koppen kaffe har slunkit ner genom strupen
åkte jag till den lokala butiken, bara för att. 

Jag köper ju oftast det mesta i matväg med mig redan hemifrån och kör sommartid,
med tanke på hunden i den heta bilen, alltid nonstop till stugan. 
Men samtidigt vill jag gärna ändå lämna några av mina få slantar 
till fördel för de lokala företagarna i sommarkommunen. 
Det är onekligen inte så att mina inköp skulle rädda någon som helst matbutik, 
glasskiosk eller grönsaksodlare, det är ju mer principen. 

Jag tycker så om vår lilla bybutik. Där finns precis allt man tror sig behöva. 
Och inte bara i matväg. Behöver man ett par nya åror, vilket vi behövde
här för ett par år sedan, så fanns de att få i lokala matbutiken! Bara det liksom! 

Men den lilla butiken har en liten nackdel, och det är att det är klaustrofobiskt 
varmt inne i butiken - alltid. Kanske inte i november eller februari, men annars nog. 
Det är trångt mellan hyllorna och det är mångamånga
sommarmänniskor som trängs mellan dessa överfulla hyllor. 

En typisk sommarlördag då "alla" åkt med sina båtar, bilar och cyklar 
från stugor, kojor och smärre slott in till byn för att 
köpa fisk och grönsaker på torget och på samma gång 
passa på att gå till butiken, då kan man glömma att gå tillbaka för 
att hämta något man glömt från en hylla som man redan passerat. 
Det går bara inte. Bara att inse att man sitter fast i 
ett lämmeltåg av sommargäster i en svettig sommarbutik.

Därför åkte jag dit idag. En dag innan torgdagen. 
Och en relativt sval dag. Det var ett strategiskt smart drag. 
Och just sådana där stora val i livet man gör när det är semester. 
Om också bara en miniminisemester, vilket uppenbarligen är något 
jag kommer att roa mig med denna sommar. 

DAGENS NYHETER...


Frankrike blev världsmästare i fotboll, Tokstolle-Trump har landat på finsk mark.
Talade just med sonen som bor nära flygfältet och det lär vara poliser, helikoptrar, allt 
i säkerhetsväg man kan tänka sig frambringa i luften och på marken. 
Huoh! 
Inte skoj att bo i Helsingfors i lägenhet utan luftkonditionering i denna tropiska hetta 
då man inte ens lär få ha fönstren upp i kvarteren i närheten av var Trump och Putin 
skall röra sig. Jag förstår ju det, men ändå...

Och skulle det nu ens vara så att det skulle på riktigt leda till framsteg på något plan
detta möte så fine, men det blir nog bara mest ett möte i vem som kan pösa mest. 
Nåja...

När jag är ensam så tycker jag om att ha radion på som bakgrundsbabbel.
Det är många år sedan jag faktiskt ägt en radio, lyssnar alltid via mobilen,
men kan ibland tröttna på den lite dåliga ljudkvaliteten som den har.
Så jag tänkte nu passa på och tipsa på en riktigt bra (och förmånlig) liten högtalare
som jag ramlade över här för ett tag sedan.

Märket är Fresh 'n Rebel (Rockbox Slice)
och är som sagt inte mycket större än smarttelefon, men har ett riktigt bra ljud! 
Kostade i runda tal ca 30 €, vilket jag tycker var valuta för pengarna. 

Jag har till och ifrån lyssnat på radio sedan jag kom ut till stugan på torsdag
och en gång har jag behövt ladda den. 

Och så är den lite snygg också - kan jag tycka.
Den finns dessutom i ett antal olika färger,
men nu hör jag ju till det där märkliga släktet som 
kan tycka att grått är den läckraste av dem alla...



I övrigt har det inte gått i så många knop här idag.
Sommarhettan har tagit i så det känns och märks på allvar. 
Arma oss nordbor som skall försöka funktionera i 30 graders hetta.
Tur för allt i världen att jag inte ha behövt funktionera speciellt mycket idag då...

Ingen av oss. 




När jag nu är igång och tipsa och ha mig, så måste jag bara
flagga för den här "filten" som jag köpte för ett par, tre år sedan.
Den är av linne och linne är ju ett av mina favorittextiler. 

Det som gör den här så där extra bra är att den är sval att ha 
på sig om man vill ta en tupplur i skuggan, 
men inte vill ligga helt utan "täcke", vilket få gör.

Men märkligt nog så är den också värmande när det är svalt ute,
vilket kan låta synnerligen motstridigt, men det är så den funkar! 
Den är också av dubbel-sytt tyg, så den är överraskande vindhållande också.




De flesta småfåglarna har fått ut sina ungar från holken och skogen har tystnat
om man jämför med kvittret för en månad sedan. 

Trädkryparen vimsade omkring med sina fyra ungar häromdagen.
Jag tolkade att de relativt nyligen lämnat boet, för det var inte riktigt full koll på 
flygandet än. En av ungarna förirrade sig in på verandan vår och klamrade
sig fast på foderbrädet ett tag för att hämta andan. 
Så mysig liten varelse, denna trädkrypare. 




Det som verkligen är mindre mysigt är att till och med vid vår strand har det nu
uppenbarat sig blågröna alger. Inte mycket, men dock.
Vi har varit skonade från det hittills. Eller i alla fall inte då jag varit här.
Vi kanske ligger så innanskärs, har jag tänkt, som om det skulle skydda, men 
har faktiskt inte upplevt det förrän nu idag.

Läser ju på nyheterna och märker i flödet på Facebook och så, att 
det är extremt mycket i år. Eller som en person beskrev att båtmotorn 
till och med går ner i varv i sörjan...

Jag vet inte vilket jag ogillar mer, tokstollen på besök i Finland
eller algblomningen? 

*

P.s Märkte att jag skrev tokstollen - i singularis - och då menar jag förstås
Trump. Då slår det mig att det nästan får det att låta som om jag tyckte att Putin 
skulle vara the good guy här, vilket också blir helt snurrigt! 
Men bredvid Trump så blir väl de flesta både intelligenta och sympatiska.
Skrämmande!


MINIMINISEMESTER....



Har ett par extra outtagna semesterdagar att beta av på, 
så när det visade sig att det var lite lugnare på jobbet, 
blev det att tulla lite på dem och styra kosan ut till stugan.

Packar ner böcker som borde bli lästa med tanke på ett framtida projekt, 
men som mest legat där på soffbordet och gett mig lite dåligt samvete. 

Kommer fram, släpper ut hunden ur den varma bilen. 
(ja, min luftkonditionering hostar och har sig och vill inte riktigt sköta sitt
jobb. En sådan jävla tidpunkt att paja när det lovats tokvärme...)

Bär in matkassen och korgen med böckerna från soffbordet
och ställer iordning för en miniminisemester. 

Värmer bastun och precis när bastun är klar så hojtar grannstugans 
invånare en fråga om att hänga med på allsång in till byn.

- Njaaaeeeenäääää....!

Den här gången drog bastun det längre strået.

Det finns något meditativt i att värma bastu. Att värma bastu bara till sig
själv känns annorlunda på något sätt. Ännu mer kontemplativ. 

Jag är ingen ivrig bastubadare, inte på något sätt, 
men det är någonting i ritualen när jag kommer ut till stugan
som gör att jag direkt kommer in i en semesterstämning.

Och finns det bara några dagar att leka lite semester på,
så är det kanske det bästa sättet att starta upp den stämningen.