GRÅTT...

...blev allt det vita därute när temperaturen klättrade över plusstrecket efter veckotal av kyla och snöfall.

Skönt att inte behöva känna hur skinnet skrynklar ihop sig över näsan när man sticker ut den utanför dörren, men i samma veva förvann en stor del av vinterns skönhet.

Men det är övergående denna gråhet - snart blir det kallt - och meeeera snö!

Inomhus är gråheten alldeles tydligt av en mer bestående natur. Förirrade mig till diverse butiker här för någon dag sedan, och hur det nu kom sig så kom jag ut därifrån med både en och två kassar med

Absolut Livsnödvändiga Prylar.

Och de var alla gråa.

Men grått är också en färg. Inte en sprudlande färg, men en färg.

Utan att jag det minsta tänkt på saken så var precis allt jag köpt av ullig, grå natur.

Ja, förutom mina hett efterlängtade blinipannor som inte var speciellt ulliga - mer gulliga då - men grå var de dock!

Faktum var, att det var de jag var på jakt efter, men sedan...Tja, ni vet hur det kan gå ibland? Det bara liksom slinker med nåt smått av det ena och det andra.

När jag sedan satt i bilen och körde hem råkade jag lyssna på ett radioprogram om en undersökning som kunnat påvisa att människan inte alls blir så tillfredställd av att shoppa som man tidigare trott. Att det egentligen är ett synnerligen snabbt övergående rus. Man hade också undersökt hur mycket vi egentligen shoppar utan att vi verkligen behöver det, på något plan. Vi shoppar ibland utan att det vi köpt fyller ett direkt behov. Varken ett praktiskt behov av något eller ens ett emotionellt behov. Vi gör det också av pur ovana!

Tyvärr hörde jag bara slutklämmen av intervjun, men det fick mig att lite snegla på min kasse med dessa gråa ting. Behövde jag verkligen dessa - på nåt plan.

Blinipannor? Tja, jo...kanske? Jag har stekt blinier alla år - i min plättpanna. Helt ok, men det ÄR ju inte samma som att få dem sådär lagom stora och tjocka och frasiga och aaahhh. Jo, blinipannor behöver jag nog!

Sittdynor i ulligaste vintersköna tyget? Här blir det redan lite svårare. Vad skall jag ha dem till. Jo, jag tänkte att sedan när och om snön nångång smälter så att jag kan sätta mig på trappan och vända näsan mot vårsolen och njuta av mitt kaffe utan att frysa aktern av mig. Skulle inte nåt annat jag redan har kört samma funktion? Jodå, men dehär har den rätta sköna vinterkänslan....

Hmmm...inte helt övertygande, eller?

Pannlappar? Absolut! Inte det minsta tvivel på behov här. De gamla var så fläckiga av obestämbara fläckar som inget dundertvättmedel i världen rår på. Klart igenom kontrollen!

Tallriksunderlägg/tabletter? Krhmmm...nu blir det riktigt kritiskt. Jag menar, jag brukar inte ens använda tabletter! Jag tycker bara de åker omkring på bordet och...ja, de är liksom inte riktigt min grej. Men ändå låg det nu fyra runda, ulliga, gråa sådana i kassen på väg hem till mig - och bara för att de hade den där gråa, ulliga känslan som jag just idag var så förtjust i.

Ups!

Jag fick mig nog en liten tankeställare. Även om jag kommer att använda allt jag köpte - också tabletterna, som jag tom tycker att är riktigt, riktigt fina på mitt bord. Så var det med lite eftertanke jag pillade på mina inköp när jag kom hem.

Nu räknar jag mig inte till dem som ens tycker om att gå-och-shoppa speciellt mycket. Jag släpar mig till en butik oftast först när jag behöver nåt. Men då kan det faktiskt hända, som nu, att det fastnar lite extra i kärran. Och visst SER två, små blinipannor i en gigantisk shoppingvagn lite vilsna ut. Så kan det ju inte vara, hehehe?

Så, nu tänkte jag faktiskt försöka ha en shoppingfridlyst månad. Bara vara lite medveten på vad jag släpar hem. Följa upp lite grann vad som så lätt skulle slinka med - men som jag tänker låta bli.

Som ett litet infall?

Ett infall som kommer att göra lite gott för naturen, för medvetenheten vad som är nödvändigt, och sist men inte minst för min plånbok, hahaha!

Jap, det skall jag testa på!

Denhär lilla "uttern" behöver få ett nytt halsband, men sedan kör jag igång!

Skall bli riktigt intressant att se vilka grejor jag kommer att skippa som totalt onödiga trots att jag kunde tänka mig köpa dem. Och vilka saker som jag inte helt enkelt bara kan lämna kvar i butiken, trots att jag förmodligen kommer att överleva utan dem. Åtminstone en månad.

Ljus är en sån produkt.

Men ljus räknas väl nästan till livsmedel? Visst?

Om jag köper dem i en livsmedelsaffär? Visst???

Fortsättning följer...

kram

M

FISKAREN OCH AFFÄRSMANNEN...

...en troligtvis sydamerikans historia från början, här i fri översättning och dito tolkning:

En stressad affärsman hade på läkarens rådan tagit ledigt för att vila upp sig. Han hade blivit rekommenderad dagliga promenader i naturen. En morgon då han tog sin skogspromenad mötte han sin forna skolkamrat.

 - Jasså, har du semester eller? frågade affärsmannen.

- Nejdå, jag är fiskare, egen företagare, och jag har redan gjort mitt jobb för idag och tänkte nu ta en uppfriskande promenad svarade skolkamraten.

- Men dagen är ju bara ung! Borde du inte utnyttja dagen effektivare undrade affärsmannen.

- Nja, jag fick dagens arbete redan undanstökat. I morgon fortsätter jag igen, förklarade skolkamraten ivrigt.

- Men...vad skall du göra resten av dagen då?

Skolkamraten log och tittade upp mot himlen. Jag skall njuta av dagsljuset och av lugnet i skogen, jag passar på att få frisk luft och lite kondition på samma gång, jag skall läsa, laga mat till familjen i lugn och ro, leka med barnen efter middagen och senare på kvällen ser jag fram emot att sitta tillsammans med min hustru framför brasan och prata. Eller så bjuder vi in några vänner på en kopp te.

Affärsmannen sträckte på sig och sade; Jag är ekonom, och kunde hjälpa dig att maximera din inkomst och effektivera ditt arbetssätt. Du borde effektiera dina dagar, och se till att utveckla ditt företag. Till en början med skall du utveckla din affärsidé, och med tiden kunde du utöka verksamheten till flere orter. Du kunde bli ägare till en hel kedja!

Han fortsatte; Till en början lönar det sig inte för sig att ha anstälda utan jobba ensam, på det sättet gör du bättre resultat. Sedan borde du naturligtvis flytta in till Helsingfors centrum. Låt inte de höga priserna skrämma dig, du har ju nu så mycket högre inkomster.

Skolkamraten undrade: Hur länge skulle det här ta?

Affärsmannen svarade; 10-20 år. Högst 25.

- Jaha, och sen då?

- Ja, nu kommer det fina! skrattade affärsmannen. När tiden är mogen, kan du sälja hela företaget och bli rik. Du kunde förtjäna miljoner!

- Miljoner? Och sen då?

- Nå, sen kunde du pensionera dig och njuta av dagsljuset och av lugnet i skogen, passa på att få frisk luft och lite kondition på samma gång, läsa, laga mat till familjen i lugn och ro, leka med barnen efter middagen och senare på kvällen se fram emot att sitta tillsammans med din hustru framför brasan och prata. Eller så bjuder ni in några vänner på en kopp te....

Ibland är det bara så bra som det är just nu. Känn efter bara, visst är det så?

kram

M

FREDAG...

...och måndag på samma gång har det varit idag.

Efter trettondagshelgen igår kändes det som måndag i morse, men vips när det var eftermiddagskaffet var det plötsligt fredagskänslan som tog över. 

Efter alla helger är det skönt med en helt vardaglig hemlagad fredagspizza. Skulle jag inte vara så vindögd av fredagströtthet skulle inlägget bli längre, hade tänkt ta upp dethär med drömmar, och hur man hoppas framtiden ser ut. Och framtidsbilder. Fantasibilder.
Men det skall jag nog ta en anna dag, i kväll är det bara fredagströttheten som är behärskande.

Och det är inte bara illa, det är egentligen en skön känsla. En avslappnande trötthet som tar över alla måsten och som det är bra att ge utrymme när den kommer.
Den har också en uppgift.

Det gäller att vara lyhörd och ge den plats. I synnerhet en fredagskväll är det bara att ge sig hän åt tröttheten och dåsa.

Så har jag gjort i kväll.

Mätt, lycklig och nöjd.
Fredagkväll.

Njut ni med!

M.

NY NYARE NYAST...

...är det nya året. På nåt märkligt vis berörs jag alltid av årets första dag. Inte för att jag skulle ha satt uppe på natten och funderat ut nyårslöften. Det är många år sedan jag gjort ett nyårslöfte.

Men det känns ändå andäktigt på nåt vis - ett helt nytt år är där och jag har ingen aning om vad det för med sig.

Ändå är det bara en dag i raden. En dag med samma snöarbete som i går, samma rutiner, samma saker som fyller upp mina dagar.

Jag har aldrig riktigt förstått mig på dendär tanken "nu tar vi nya tag när det är nytt år". Jag vill inte alls ta nya tag, jag vill ta det lugnt! Jag vill dra efter andan i januaris bara varande. Här har man gett järnet på jobbet hela året och kanske uppnått det man borde. Så vips på en natt nollas allt och man börjar om från början med nya mål. Ibland kan jag känna mig som dendär hamstern i hjulet...springa, springa, springa och såhar hjulet gått runt och så börjar man om igen.

Efter decembers alla tillställningar och det där man själv fixar till känns det underbart att få landa i tråkiga januarivardagen. Och inte alls behöva starta om med nya tag - inte riktigt än...

För mig kunde januari och februari gärna få gå på i egen takt. I mars kunde jag sen tänka mig ta i med nya tag. Mitt mentala år börjar nog i mars känns det som.

Men ändå känns den första dagen på ett nytt år annorlunda på nåt vis. Djuren är ändå lyckligt omedvetna om denna speciella dag. För dem är det bara en dag till i raden. För många djur är dagen ändå en lättnadens dag efter alla smällar och konstiga ljus dagen innan. Till all tur verkade inte Aida bry sig det minsta om smällandet. Inte Myrra heller. Hon låg på fönsterbrädet och smådåsade medan året byttes.

Men jag vet många, många fyrbenta som stressade senaste natt....

Det som däremot inte verkar stressa dem det minsta är mängden snö som bara ökar. Det är däremot nåt som jag har en lite tudelat inställning till. Det är vackert, men men...Jag börjar tycka att jag inte gör så mycket annat än skottar snö när jag är ledig. Senaste rycket var att skotta fram en stig så oljeleverantören kommer fram och fylla på mera värme. Och sedan fick jag börja skotta en vallgrav innanför staketet som skall hålla valpen på gården. Så mycket snö har vi nu att hon kunde glatt traska ÖVER staketet. Trodde jag aldrig när jag riggade staketet i höstas...

Fågelbrädet har fått en smurfmössa på sig, vilket gör att funktionen blivit lite lidande. Jag flyttade lite på matplatsen, jag måste bara kolla hur stor smurfmössan kunde bli:)

I morgon blir det att plocka bort julen och ta emot vardagen, den sköna kravlösa vardagen - så tar jag nya tag sedan i mars! Då skall jag kavla ärmarna, men tills dess håller jag dem nerdragna i vinterkylan och tassar på i ullsockorna.

Så skönt!

tycker M första dagen 2011

ÅRETS SISTA...

...inlägg är ingen lång genomgång av 2010 (*pust* - jag HÖRDE hu lättade ni blev!)

Bara en snabb, snabb hälsning till er alla!

Nu är det bara att sätta tassen framför den andra och traska in i det nya :)

Stor varm kram till er alla!

M