Senast jag var på stugan så förberedde jag mina höstkrukor med mylla och kompost.
Där lämnade jag dem under tallarna för att vänta på den stunden när jag kände att det var okej
att ge terrassen en höst- (och vinterlook).
Eftersom jag alldeles tydligt känner att jag, på många plan faktiskt, är på
väg mot en mer sparsmakad...stil? livstil? nåt-sådant?...
så blev det att silvergirland (Calocephalus) var den planta som skulle bli min höstplantering i år.
Inte som man ofta tänker den som en utfyllnadsväxt, utan helt i ensam majestät.
Jag tänker att den passar ganska bra här ute i skärgården som i sig ju är
lite sparsmakad och dämpad. Tänker vidare att den nog blir
bara snyggare bara det blir lite mer frostnupet i omgivningen.
Fyller några andra krukor med mossa och renlav på toppen.
Jag väljer att inte rensa bort barren - de hör liksom till här ute i skogen.
(Och dessutom skulle jag få göra det varje gång jag kommer hit,
så ja...tallbarr hör till designen. Säger vi!
Gärna vill jag ju ändå ha någon liten grej som sticker ut.
Men, igen; sparsmakat så det passar till naturen omkring.
Det här är min stora sommarblomskruka som nu får vänta på en ny plantering
nästa vår, och tills dess få vara boställe för spindelvävstaklök
(Sempervivum arachnoideum) inbäddad i renlav.
Silvergirlanden vill ju gärna ha tillgång till vatten så länge det är plusgrader.
Och nu vill jag passa på att komma med ett tips, som jag säker delat med förr, men
tål att upprepas, för det bara är så bra.
Utan det här kunde jag inte ha sommarblommor i kruka på två ställen
sommaren igenom.
Inte heller höstplanteringar. Också de vill ha sin lämpliga dos fukt.
Regn från skyn i lagom mängd är som känt inget att lita på...
Så här mitt knep:
Blumat heter det och finns att beställa på nätet. Jag har nu använt mig av det i sex år
och funkat finfint! Mycket enkel att använda, man klämmer ner en keramisk "morot"
i myllan som släpper ut den mängd vatten som behövs. Mindre om det regnat, mer
om det är torrt. Andra änden doppar jag i en kanna, eller något annat kärl som
jag tycker passar till krukorna. Och får ett synnerligen "osynligt" bevattningssystem.
Som sköter jobbet då jag är på annan ort.
Perfekt för mig.
Så här ser de ut, när de inte är nedstuckna i krukor och kannor.
Hur många behövs?
Tja, beroende på växt skulle jag naturligtvis vilja säga, men min riktigt stora kruka med
samplantering av (3)plättar-på-tråd, (3) jätteverbena och (1) alunrot i sydläge
klarade sig jättebra med tre 'Blumater'.
Allt frodades och mådde - hela sommaren.
*
Nix - inget betalt reklaminlägg inte. Jag vill bara dela med mig av det här
för det är så bra! Enkelt, simpelt - och funkar!
*
Men i övrigt ja; ett sådant underbart veckoslut att skrota på stugan på.
Storm och sol och brasa och promenader och Lillungens goa sällskap.
Och bara det där att få vara därute vid havet.
Och ha den här vyn vid morgonkaffet.
Samtidigt som jag formligen älskar hösten så finns vemodet ju där lurandes bakom hörnet.
Plog efter plog av tranor i tusental (ja, faktiskt!) seglade förbi.
Ljudet av dem hördes långt innan de syntes på himlen.
Kan bara instämma med Lillungen som sade;
- Kan det bara inte liksom stanna nu och vara såhär en längre tid? Och så skulle det
börja bli vår igen.
Jag skulle också vilja ha mer av det här.
Så som det är just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar