MÖSS OCH ROSA BLOMMOR

Vinden har vänt, det har börjat blåsa från norr vilket antagligen betyder

att de där småljuva varma vårdagarna strax är ett minne blott. 

Den lilla doftpelargonen har fått flytta in tills det blir varmt

sådär på riktigt därute. Än är vi inte riktigt där. 

Hur mysig stugan än är vanligtvis, så blir den nog snäppet 

mer hemtrevlig när man har en växt på bordet. Växter är liv. 

"Ett liv på vår planet" av David Attenborough är boken

jag skall läsa till näst. Om det är ens lite varmt i morgon

skall jag sätta mig i solen och njuta. 

Både av sol och bok. 

Även om jag misstänker att boken kan ge mig endel

att fundera på. 

Men från globala tankar till små tankar om trädgården. 

Jag hade haft lite planer i huvudet om att årets 

sommarblomsfärg skulle vara blå, men så står jag där

i plantskolan och märker att det är rosa som jag lastar

i min kärra. Jag är inte speciellt romantisktfladdrig så

där som person, men det är något med rosa blommor som

tilltalar mig. Rosa och rost och vinrött och grönt. 

Det är mina favoriter. År efter år. 

Gillar ju kontraster också - när det ruffa "fulsnygga" får möta 

det ljusa fladdriga. Vilt mot formklippt. 

Hårda material mot mjuka former. 

Motvikt som skapar harmoni. 

Strävar ju också att den här trädgården skall ha en slags 

kontaktyta till omgivningen. Växtvalet i krukorna skall inte vara för

"vräkiga" mot den omkringliggande naturen. Även om 

de växterna är långt ifrån naturliga i miljön i sig, så skall de kännas

att de har samma lite återhållsamma känsla som den omkringliggande

skogen och de karga klipporna mot havet har. 

Som jag skrev i mitt förra inlägg så lade jag ut lite kvarglömda nötter

till fåglarna som hade det ganska tufft i vintern som återkom innan Valborg. 

Lite nötter hade fallit ner på marken och vips kom en liten skogsmus och bar

hem nöt efter nöt till sitt lilla skafferi där under en björkstubbe. 

Nog är det ändå fint med vår! 

Och med en trädgård att väcka. 

Ha en skön söndag alla! 

 

STUGAN KORKAD, NY SÄSONG

Landade här på stugan på torsdagen, och nu är det söndagkväll. 

Fredagen distansjobbade jag hela dagen och på lördagen åkte

jag iväg på en lunchträff med en kompis och passade samtidigt på att, 

trots den kalla våren, snusa runt lite i plantbutiker och köpa något

smått i sommarblomsväg. 

Idag söndag har jag mest skurat, putsat, fejat. I vinter har vi, som jag kanske

nämnt, haft extra mycket möss inne pga kvarglömd mat - och det märks!

Är nog van med att det finns att skura och städa efter en vinter, så det är inte det, 

men i år var det rejält mer än vanligt. 

En annan sak som hör till mina vårrutiner är att kolla att brandsläckaren är så att

säga på grönt. Och det var den ju. Har äntligen hittat en så snygg brandsläckare så

den får gärna stå framme vid öppna spisen. De röda jag tidigare haft har jag alltid gömt

bakom en gardin...heh! 

När jag anlände hit så var det fortfarande rätt bistra vindar. Hittade lite nötter

i ett skåp och lade ut det till fåglarna. I synnerhet en hackspett (hona) var ivrig med att

hämta nötter och gömma dem under barken i de närliggande tallarna. Det här är ett "höstbeteende" 

hos hackspettar så antar att det här är en ung hona som inte riktigt har koll på årstiden? 

Dessvärre märkte ekorren snabbt vad som var på gång och i samma takt som hackspetten 

gömde nötterna i tallen, var ekorren där och nappade dem åt sig själv. 

Tog inte väldigt länge innan en hungrig bofinkshane märkte att hackspetten hade små

utmaningar i att försöka klämma in nötterna i en alldeles för ung tall (tallen är inte

så djupt fårad) så smulor av nötterna som hackspetten hackat på föll till marken. 

Och vips hade bofinken också fått lite smulor att ta till. 

Idag har det äntligen varit lite känning av en vårvärme. 

Det lilla olivträdet fick komma ut på sin sommarplats och jag satt till och med

en stund i korgstolen och bara njöt av solen! 

I morgon kommer gubben och äldre grabben för att fira Valborg. 

Min svägerska och svåger är också här i grannstugan så det blir lite 

släktkalas av det hela. Det gillar vi! 

Ringde precis till gubben och sade att han nog skall hämta mina frösådder med sig

när han kommer. Just nu känner jag att jag vill stanna lite längre här än bara

över Valborg. Våren i skärgården är underbar. Lite kallare, lite senare, lite 

långsammare, men ack så vacker. Och när man väl är här så vill man inte bort. 

 

SNÖKAOS

 Som om det inte var nog med den snö som kom till helgen. 

Natten mellan måndag och tisdag vräkte snön ner. 

Hela tisdagen vräkte snön ner. 

Trafiken var i kaos. Att ge sig ut på vägarna med sommardäck

var bara att glömma. På eftermiddagen mätte jag dryga 20 cm snö

på mitt biltak! Och efter det snöade ännu mer...

Den närmaste officiella mätstationen meddelade ett snödjup på 27 cm.

Från att ha varit barmark förra veckan.  Och vi lever sista veckan i april! 

Meteorologerna myser över att sådana här väderfenomen sker bara någon

enstaka gång under ett sekel. Kunde vara ännu mer sällan om man frågar mig...

Valborg och vitsippor om en vecka - jo pyttsan! 

*

I skrivande stund är det onsdagkväll och snön smälter sakta, sakta

bort. Men det finns ju ett bra lager att ta av liksom, 

så helt i ett nafs går det inte! 

I morgon bär det av till stugan för en vecka i alla fall. Har suttit här 

i mitt soffhörn och skrivit lite listor på vad allt skall med. 

Trots alla dessa år(tionden) med stuga så är jag ändå alltid lite ringrostig med

att faktiskt få med allt så här i början av säsongen. Därav listor! 

Alla tvättade sängkläder, gardiner, 

borddukar, handdukar. Tvättmedel, schampoo. 

Datorer och sladdar, böcker, kryddor. 

Hemma blir ännu alla plantor och andra växter som skall

få flytta ut på sommarbete. Bara det nu blir sommar, heh! 

REGN - SNÖ - SNÖ - HAGEL - REGN - SNÖ

I början av april slogs något 50 år gammalt köldrekord för den

dagen i Finland. Det finns rekord som jag kunde tänka mig leva utan. 

Det är ett sådant. 

I år var jag sen med att så mina luktärter för det var bara en massa annat och

fröpåsarna föll lite i glömska. När jag sedan sådde dem så grodde de snabbt och 

jag förde ut dem på balkongen var det var svalt så de inte skulle ränna iväg

och bli rangliga. Den risken finns inte då de häromdagen fick till och med

lite snö i nacken på sig. Och ja, nu vet jag, de sköra små plantorna klarar rejält med 

minusgrader. Tuffa jäklar är de. 

Snudd på tuffare än vad jag känner mig när jag går ut. 

I höstas köpte jag mig en ny jacka av ett för mig okänt märke "Seasalt Cornwall". 

(inget betalt samarbete här inte, som vanligt, hojtar till när jag hittar nåt bra bara). 

Britter är ju bra på kläder som tål lite alla överraskningar som kan komma ner-

vräkande från himlen, och den här jackan är just en sådan. 

Varm, vindtät, regnhållande. Huva med skönaste fuskpälsen ever! 

Snygg är den också! 

Med andra ord - perfekt för en finsk höst - och vår...

...måste erkänna att jag köpte deras tunnaste jacka också, även den RAIN-tålig. 

Så där till sommaren - OM det skulle regna? 

Men även om jag verkligen gillar min jacka så är det onekligen så 

att jag börjar längta efter lite linnefladder i ljumma vindar. 

Och min vildpelargon (Pelargonium australis) visar verkligen tydligt hur

gärna den vill att det skall bli vår. Vår på riktigt. 

Sol och varmt. Kanske sommar rentav? 

Har inte i år försått så mycket alls. Luktärterna och så 

någon chili och lite paprika. 

Allt jag i vanliga fall har på balkongen skall ju i år transporteras till

stugan i och med den stundande fasadrenoveringen så försöker

hålla min våriver lite i styr så det inte blir sååå mycket att 

transportera. Lillungen med pickupen tackar ;). 

Om man nu skall leta efter något positivt i det iskalla vädret 

så är det att vårlökarnas blomning minsann inte är över i 

snabbaste rasket. Den här påskliljan har sett likdan ut i veckor nu. 

Ibland med snö, ibland utan...oftast med känns det som.

ÅRETS ISLOSSNING

 

I år tog det fem dygn för isen att släppa taget över sjön. 

Det är ett rätt långsamt skådespel, men alldeles underbart att följa. 

Och så man har längtat! 

Efter vågor. 

Det började den nionde april med att pimpelfiskarnas borrhål började få

strålar, sprickor ut från hålen. Det är många som pimpelfiskar här under vintern 

så just den dagen såg sjön lite ut som om man strösslat ut små konstverk på isen. 

Följande dag hade isen helt bytt skepnad och var som en abstrakt målning med

mängder, mängde av grå och vita toner. 

Många sjöfåglar anländer. Vi har sångsvanar, måsar, knipor, änder, storskrakar och skäggdoppingparet

som jag i år har sett checka in stränderna. 

Den elfte april var en solig dag, om än ganska kall. Det hände inte så mycket 

med isen. Den var ganska lika som dagen förut, men den var blåare vilket i och

för sig hade den enkla orsaken att det var den blå himlen som speglade sig i isen. 

Vackert på sitt sätt. 

Den tolfte april började det blåsa vilket ledde till att vattnet tydligen på något sätt 

kom åt att röra på sig och äta isen underifrån för isen ändrade igen helt utseende

och blev nu som en prickig matta av små iskristaller. Fortfarande ett helt täcke av is över sjön, 

men man kunde liksom höra hur ispartiklarna blev mindre och mindre. 

Sedan i går hände det. Jag hade varit på dagen på ett fotouppdrag och när jag kom hem

så var halva sjön isfri. På sina ställen såg man ännu issörja som låg och guppade precis under

ytan i det nu befriade vattnet. Och på bilden uppe till höger ser man två fåglar om man tittar noga. 

Det är vårt skäggdoppingar. Glad att se dem här! 

De kommer med största sannolikhet att häcka på motsatta sidan av sjön. 

Där finns stränder med vass, vilket saknas på den sida av sjön som jag bor på. 

Men härligt att veta att de anlänt och att de verkar tycka att vår sjö

är en bra plats att lägga bo på. 

På tal om fåglar så har svenska YLE haft bästa slowTV i en veckas tid nu

där man kunnat följa med fågellivet i en liten myrsjö. 

Där har varit ett tranpar, ett sångsvanpar och en mängd andra sjöfåglar som anlänt. 

Tranparet till och med lade sitt första ägg. 

(inte helt säkert om länken funkar efter att sändningen tagit slut men chansar 

på att sätta den H Ä R ). 

Har själv suttit ett antal gånger i gömslen för att fota vilda djur 

och det är så rofyllt - som en retreat nästan - man kan inget annat än

vara tyst och vänta och se. Och det gör så gott för själen! 

Lite samma med att följa med en islossning. Det går inte undan där heller, men

det finns något otroligt vilsamt avstressande i att iaktta naturens små steg 

mot det vi alla längtar efter - sommaren! 

Och i väntan på den är det bara att njuta av våren, för strax är

färgerna här. Det fräscha, skira,  gröna. 

Och inte bara det grå som varit på ytan (heh) i detta inlägg 

men också varit det som dominerat de senaste månaderna.