KRYP


 Liten och stor. 

På grund av en gammal ryggskada som den här sommaren igen gjort sig påmind
(med besked dessutom)
har mitt fotograferande och övrig aktivitet begränsats till näst intill ett minimum. 

Galet slött är det! Och sjutton vad man plötsligt uppskattar hälsa
när en skogspromenad till kantarell-stället 500 m bort blir en utmaning
i både uthållighet och smärttolerans. 

Men för att det nu inte helt skall samlas damm på kameran så har jag 
roat mig med att fota kryp.

Den lilla (till höger) är en fjädermygga. Mycket vanlig, alltså MYCKET vanlig och ändå
har jag aldrig riktigt "sett" på en fjädermygga. Den här filuren är liten, hade den suttit på min 
lillfingernagel hade den fått plats på halva nageln, så liten var den. 
Men så snygg med sina fjäderantenn - vilket säger att detta är en vuxen hanne. 
Bara hos oss lär det finnas runt 500 olika arter fjädermyggor men
om man tar med hela världen så lär artantalet vara över 10 000. 
Krävs mikroskop till att artbestämma, så mycket vanlig. 
Och ändå har jag aldrig "sett" en fjädermygga i närbild. 
Sådant gör fotointresset med en. 

Den andra (till vänster) är en riktig bjässe! 
Torde vara en brun mosaikslända men skall kolla upp det. 
Den är alltså 8 cm lång och har en vingbredd på knappa 10 cm, 
så jämfört med det där andra krypet som var knappt 8 mm långt så 
är det här en gigant! 

Lika på sitt sätt men ändå så totalt olika. 

FORMKLIPPT OCH FÄRG



Smaken är som känt som baken - delad - men
det finns ett par element som jag tycker att är bra att tänka
på när man planerar och anlägger en trädgård och det är
det där med färg och form. 
Många kanske suckar över besväret att formklippa 
växter så som häckar, klot mm. Men det är så 
värt besväret. 

En av mina absoluta favoritväxter att bygga små häckar av
är måbäret. Där jag bor klarar sig inte buxbomen så den har jag bara i 
kruka och betraktar den mer eller mindre som en ettårig "sommarblomma". 
Ibland lyckas jag övervintra dem, oftast inte. 
Och har insett det och har dem numera som vintergrönt på balkongen efter att
de gjort sitt i sommarträdgården. De är oftast fina genom hela vintern. 
Så på dessa breddgrader. 

Men en som man kan lita på i vått och torrt, i kyla och snö, 
är måbäret. Den är ju inte vintergrön, men kan - och bör - klippas
ofta och hårt första tiden för att bli riktigt så där "buxbomstät". 

Men det är en så tacksam växt. 
Och när man anlägger en ny trädgård så ger de där formklippta små
häckarna direkt en slags känsla av att det här är färdigt. 
Det ser prydligt och ordnat ut och ger rabatter som ännu 
kanske söker sin vuxna växtlighet en lugn inramning. 

Tänker också, höstmänniska som jag är, på höstfärgen på 
de växter jag väljer till trädgården. 
Måbäret har en fin gul höstfärg och små orange bär. 
(Ätliga men smakar väl mest bara inget alls). 

Och ja, häcken på bilden skall få sig en trimning ikväll, 
den är inte alls så prydlig som den skall...
 

Den japanska lönnen kämpar på i snålblåsten från havet. 
Den har växt riktigt fint, och även om den har vinröda blad så i ett visst 
sken får de en ton av orange. 
I det stora hela har jag lyckats hålla mig till den färgskalan jag tänkte mig
men en temynta har inte riktigt levererat den färg som det stod på 
beskrivningen i butiken....Skall ta de med mig hem och se om någon i
husbolaget vill ge dem ett nytt hem. 
Fördelen med en liten trädgård är att man kan unna sig att vara petig med 
både färg och form. 


KLIMATÅNGEST - HAR VI DET?


 Vaknade i morse av att det duggregnade in på mig. Inte mer än bara som ett havets dagg, 
men vaknade ändå av det. 
En kallfront kom och jagade bort de heta sommardagarna, men det känns faktiskt
bara rätt så fräscht och saknar inte alls de där +30 °C-dagarna. 
Än mindre att det skulle vara varmare än så. Så som det varit i stora delar
av Europa här innan. Lite märkligt att tänka så, men antagligen kommer dessa
Nordiska somrar att vara eftersträvansvärda om bara några år om (då) uppvärmningen 
bara fortsätter och eskalerar . Om vi inte gör något drastiskt i vårt sätt att leva. 
Och är det redan försent? 

Hade, som jag kanske nämnde tidigare, äldre grabben - vår filosof - som sällskap
på stugan i ett par omgångar. Mycket av våra diskussioner i natten handlade om
hur mycket svårare världssituationen är, och upplevs vara, för de som är unga. 
Och vid något skede så uttryckte han något i stil med:
- Lätt har du att tycka och tänka sådär när du är i "din ålder". 

Minns inte direkt vad det var jag hade tyckt och tänkt, men antagligen hade jag
försökt förmildra och strävat efter att hitta något positivt i hans ganska
dystra syn på världens framtid. 

Men jag hajade till över hans ord och tänkte att det nog ligger något i det 
han sade. Både om mig personligen, men också om oss många andra i "min ålder". 
(Min ålder är alltså +55) 

Vi är säkert väldigt medvetna och upplysta. Och visst, vi sorterar och 
komposterar och återanvänder. Men jag vågar påstå att de flesta gör bara sådant
som inte så där fasligt mycket påverkar det egna levnadssättet. 
Att då det kommer till gärningar som skulle på riktigt påverka det 
vi är vana att ha, eller göra, då blir det betydligt svårare att 
skrida från ord till handling. 

Vi, och generationen före oss, hör ändå till de som hela tiden fått en bättre
livskvalitet om man ser till det materiella. 
Vi har, med största sannolikhet, större delen av våra liv bakom oss och 
kanske det spelar undermedvetet in på våra gärningar även om våra
tankar kan ha en högre moralisk nivå. 
Vi vill vara lite bättre i våra tankar än vad vi sedan ändå konkret är.

 Vi stönar över den ena hetare värmeböljan efter den andra, suckar oss över
blågröna alger och fasar över skogsbränder som rasar på många håll. 
Allt detta återkommande varje år i en eskalerande takt.
Vi kan känna ångest för det - men vad är det vi gör åt saken? 
På riktigt? 





SOMMARTILLVARO OCH TEKNIK


 När det gäller teknik så är jag absolut ingen teknikfreak, 
men jag ogillar inte heller teknik direkt.
Kanske mer att jag ogillar när det inte fungerar eller är bara dåligt. 
Men det är väl inte så många som går i gång med glädjetjut
när något inte funkar? Finns det sådana ens? 

Jag har nu flyttat ut jobbet till stugan och skall förhoppningsvis  jobba härifrån 
i alla fall i några veckor framöver. 
Det har gjort att jag uppdaterat kontoret
lite för det finns inget värre än dålig 
teknik som inte fungerar när man skall jobba. 

Hör inte till dem som måste uppdatera min teknik stup i kvarten, är den 
bra och funkar till det jag behöver den till så är allt väl. 
Och alltid är inte det dyra det bästa. Bara att det är så svårt att hitta de där 
riktigt prisvärda grejerna. Tänkte tipsa om en sådan om någon läsare 
behöver en printer till sitt hemmakontor men inte vill punga
ut med någon större peng. 

Hösten 2020 köpte jag en Canon TS3350 printer till stugan för 39 €. 
Jag hade inte stora förhoppningar på den, men behövde en för sporadiska
utskrifter och trodde inte den skulle hålla ihop i fukten från havet och 
vinterns kyla mer än en kort tid. 
Vi talar ändå om frost och djupfrysning för vi har inte ens
grundvärme på i vår stuga. Tänkte om den klarar den hösten så är det bra! 
Då visste vi ju inget om hur länge distansarbete skulle pågå ens. 
Hur som helst så kom det sig att jag efter den där stormnatten i september 2020
inte jobbade så länge i ett kör från stugan att jag behövde printern, 
och den blev instuvad i ett skåp. Det var då min brors hälsa 
kollapsade totalt och jag blev hans närvårdare nästan på heltid. 
Där har den stått sedan dess. Printern. 
Om stormen kan man läsa HÄR
*
Nu, nästan två år senare, plockade jag fram den - och döm om
min förvåning när den snällt satte igång och printade. Inte ens
bläckpatronerna bytte jag ut! Att den låter som om den 
skulle gå sönder i atomer närsomhelst kan jag leva med. 
Och att den inte är den snabbaste i byn går också an. 
Det gjorde den redan som ny, så det är inget tidens tand åstadkommit. 
Så tyst och snabb är den inte - men prisvärd. 
Det kan man lugnt påstå att den är för den 
som behöver en printer bara nu och då. 


I vanliga fall brukar jag vara rätt medveten om kvalitet när jag köper
teknik. Det är ändå rätt sällan billigt är bra (förutom i exempel ovan). 
Min padda, insåg jag häromdagen, har snart sju år på nacken och 
då använder jag den så gott som dagligen. 
Funkar perfekt! 

Och som högtalare har jag en Harman/Kardon Citation 200 som har ett väldans
behagligt ljud. Och så är den behändig att bara plocka med
sig om man vill lyssna på nåt på bryggan eller i trädgården. 
Eller i mitt nya sommarkontor! Behändig och bra. 
*
Vad nu sen laxsmörgåsen har med teknik å göra? 
Ja, det kan man fundera över, men faktum är att min äldre
grabb är en liten mästare på att liksom veta vilka smaker blir bra ihop.
Jag hör till de där kockarna som gärna har ett recept 
att utgå ifrån i alla fall.  

Så löjligt glad att han velat hänga här på stugan en sommarvecka till! 
Det kanske också är en slags teknik att få smaker att gifta sig med varann. 
Här var det en enkel förrätts-smörgås av rustikt bröd och så lite pepparrot
och majonäs, sommarlök och kryddgurka (!). Ovanpå det lime- och ingefäramarinerad
lax och på toppen gammeldags inlagd gurka. 
Överraskande bra combo det där med två olika sorters gurkor. 
Det blir nog så att jag stjäl hans idé inför tjejkvällen om ett par veckor. 



SAMMA HIMMEL


 Brrrr, så kallt det plötsligt blev! 
Har fått rota fram både ylletröjor och sjalar för att 
det skall vara behagligt att sitta här ute på balkongen och skriva. 

Vi hade urnenedläggningen i går och på kvällen satt jag och valde
ut en vers till dödsannonsen. Finns så många vackra! 
Man behöver inte ens ha mist någon nära för att sitta där och snyfta. 

Idag har jag varit till järnhandeln och införskaffat (förhoppningsvis) de
där sista grejerna till det nya lilla "annexet" som byggt där i samband med stugan. 
Sådant som målning och handtag 
och lampor och...

Köpte faktiskt också en plastlåda med lock dit mitt
"riktiga arbete" skall få plats. Dvs allt det jag behöver för att kunna jobba
distans från stugan en längre tid. Skönt att ha allt i en låda,
som man sedan kan stuva undan till veckoslutet och så. 
Min semester tar alltså slut i dag så jag märker att tankarna går redan
lite i jobb-banor. Sade just åt gubben att jag nog gärna haft en vecka semester till,
mycket av min semester har ju ändå varit att fixa allt praktiskt efter ett dödsfall. 
Finns mycket att ta tag i, även om mycket går att sköta digitalt. 

I morgon åker jag till stugan på obestämd tid. 
Sommaren får avgöra när det är dags att komma hem.
En hisnande tanke.