SOMMAR, SOMMAR, SOMMAR...

Vi har mängder av fågelholkar i vår skog. Det blir så om man delar

kylskåp med en ivrig ornitolog. Själv ringmärker han inte, men deltar ofta främst 

i ringmärkning av störa rovfåglar. Han är den som assisterar genom att klättra upp till

bla örnbona och hissar ner ungarna till ringmärkaren. 

Här kan du läsa om den gången för tio år sedan när jag var med till Lappland: 

KUNGSÖRN (kliketiklick)

I år har ändå en ringmärkerska (trevligt med en kvinna i dessa kretsar, det är mest grånande 

gubbar som verkar syssla med fågelskåderi och ringmärkning) tagit sig an våra holkar.

Sist ut var en liten andrakull av blåmes. Så här små är de. Vägde 8 gram! 

Ett par dagar efter det här flög de ut ur holken. Ur i livet. Ut i det vilda. 

Så var det också dags för den årliga tjejmiddagen här på stugan. Mina barndoms-

skolkompisar sedan ett halvsekel! Alltid lika härligt att ha dem här. Det är ändå något alldeles 

speciellt avslappnat med barndomsvänner, även om senare i livet komna vänner

är minst lika kära. Men de här var med då under hela den tiden då man blev den 

människa man rätt långt är idag. Nattligt snack i ljusets sken. 

Sådant som gör världen lite bättre. 

I övrigt rullar semestervardagen på. Hade äldre grabben med flickvän här ett par dagar. 

Mera god mat. Inte så mycket nattsnackk med dem faktiskt denna gång. De har båda

jobbat, som man säger, häcken av sig, så de tog tillfället i akt och passade på att

sova ut och bli lite ompysslade av mig. Det bjuder man så gärna på. 

Så har det blivit lite mattvätt. Numera mycket ekologiskt och ergonomiskt uppe

på torra land och med en effektiv trycktvätt. Hur romantiskt det än är

att tvätta mattor nere vid havet så är det här på många sätt en bättre variant. 

Lika gott doftar de rena mattorna ändå! 

Och ännu, ett litet ord om väder. Förstås! 

Även om jag tycker att jag nog så småningom bockat av alla 

klimakterie-heta-vallningarna så är jag inte alls lika ivrig över 

de där riktigt heta sommardagarna som jag var förr. Skulle inte falla mig in

att nu hoppa på ett flyg till Grekland till exempel. Även här i Finland sätter jag

mig hellre i skuggan och tycker oftast att si så där + 23 grader är precis lagom. 

Måste jag göra något fysiskt får det gärna vara någon grad svalare. Heh! 

Så har jag också börjat gilla sommarregn alldeles förfärligt mycket. 

Att lägga sig på verandan med en bok och lyssna till regnet. 

Hur njutbart är inte det? 

Nåjo, det ligger kanske lite tantvarning i det och det är just så det är. 

Det finns en underbar frihet i tant-livet! 

Och dessutom - efter regnet blir kvällarna så fina. Med en sol som försöker hitta 

sin glugg att skina igenom bland molnen som håller på och skingrar sig. 

Över havet ligger diset kvar och skapar en skön mystik. 

Men idag skall det bli varmt - riktigt varmt. 

Man märker det på de ettriga bromsarna som redan några gånger lyckats

hugga sina lysna käftar i utsatta delar av min kropp. 

Det är otrevligt!

Men i övrigt är det härlig sommar, sommar, sommar!

 Kram  Maggi

TORSDAGSBASTU

Det har inte regnat så mycket som det utlovats idag, men molnen 

hänger tunga och dova. Det är nästan vindstilla och det enda som hörs är

de nyss utflugna svalornas tjut när de jagar flygmyrorna som gett sig ut på

sin jungfrufärd. En lämplig dag att värma en eftermiddagsbastu så den är

precis lagom när jag avslutar min arbetsdag. Lyxigt! 

Och det är det jag tänkt plocka fram idag. Vardagslyx för mig. 

Jag är inte en speciellt flärdfull person. Men det finns en sak som jag är svag för och det är väldoft. 

Och framför allt den där väldoften efter ett bad eller ett bastubad. 

Har knasigt torr hud så det där med att smörja in sig har jag vant mig vid sedan barnsben. 

Och rätt ofta kan jag avsky det. För de bästa krämerna är oftast de där mest tråkiga...

...men så finns det lite lyx som man kan ta till och då blir det genast mycket roligare! 

För några år sedan när jag i jobbet träffade en massa människor så hade jag en 

fransyska som kund. Hon doftade alltid så otroligt gott! Inte som parfym utan mer som

nyduschad med någon form av svag väldoft som inte alls kändes påklistrad. 

Jag kände inte henne så väl att jag skulle tycka att det var okej att fråga, men hon

doftade så där som jag inbillar mig att alla fransyskor doftar  mest hela tiden. 

(Möjligen en lite generalisering slank med där...;))

För ett tag sedan hittade jag "min franska doft" i form av en torrolja. En riktig klassiker som 

tydligen tillverkats i Paris sedan 1990-talet. Det blev en produkt med ena foten i aromaterapin och 

den andra i den ännu då ganska okända naturkosmetiken. 

Jag talar om NUXEs Huile Prodigieuse Dry Oil. 

Det är en torrolja, vilket betyder att den inte är kladdig när man applicerar den på

huden, men åtminstone jag som är en sådan torrskorpa känner hur huden säger slurp 

och blir så där mjuk och så doftar man så gott! 

Kan inte riktigt sätta fingret på hur doften är. Och så är den säkert lite olika

på olika hudar, men hos mig blir den först ganska milt söt, men inte så där

äckligt tung, utan lite citrus kanske och sedan efter ett tag så blir doften mer

diffus. Blir just av en sådan där subtil väldoft som inte tar över hela rummet. 

Så är den ju en sådan där härlig all-in-one-produkt som jag uppskattar. 

Använder den till ansiktet dagligen, till hela kroppen just efter ett bastubad men 

också till mina hårtestar som får en dusch av oljan på topparna. 

Flaskan har alltså ett spray-munstycke vilket hindrar att man i sin iver

spiller av dessa dyrbara droppar. För visst är det en lyxig produkt, men 

mycket dryg så stirra inte på kg-priset. 

Det går liksom inte att jämföra närmarketens hudlotion med den här. 

En snabb googling ger att den här torroljan och dess nyare "syskon" inom samma märke

har en alldeles galen försäljningstakt! Statistiken berättar att det säljs över världen ett 

stycke flaska var sjunde sekund (!). 

I Frankrike är det den mest sålda kroppsoljan. 

Så här går jag, nybadad, hav-simmad och inoljad och doftar som vilken Parisiska som helst. 

Gott - och lite lyxigt! 

 

REGNIGA DAGAR OCH SKYMNINGSKVÄLLAR

Det är min sista arbetsvecka innan semestern drar igång. 

Åkte på lite ryggproblem under midsommaren som nu sakta börjar lätta. 

Har kunnat jobba helt bra, men inte varit speciellt rörlig av mig de senaste 

veckorna. Så det har blivit mest stillsamma turer i trädgården med kameran. 

Har redan några år haft en förkärlek till mörka, nästan svarta blommor. Eftersom jag

inte är en speciellt "rosa-personlighet" men ändå älskar rosa blommor

ger de där mörkbladiga växterna och nästan svarta blommorna 

lite "attityd" i allt det ljuva. Lite som chili en en annars mesig maträtt. 

De senaste dagarna har det regnat titt som tätt. Det hör också sommaren till och 

jag tycker det är underbart att gå ut efter en regnskur. Det är så fräscht och doftar så gott! 

Och just nu precis lagom för en ryggbruten tant. Heh! 

Men så småningom skall det väl lätta och jag vågar mig på att planera in 

lite program till sommaren. Tanken var att jag och lillungen skulle träffats på 

Tall Ships Race i Helsingfors under helgen, men det får nu bli till nästa gång. 

Luktärterna har börjat blomma med fart nu. Kan dagligen gå och plocka in 

en liten ny bukett. Det är det fina med luktärter, de levererar. 

Nästa år skall jag så mer. Var lite onödigt sparsam i år. Tror att den odlingslåda jag nu

har till tomater skall få bli en luktärtlåda nästa år. 

Luktärt är ju ett aningen missvisande namn. DOFTärt borde det ju vara! 

Som på finska där det bytt namn från HAJU(lukt)herne(ärt) till just TUOKSU(doft)herne

istället. Å andra sidan...i riktigt gamla finska trädgårdstexter nämns växten som 

LEMU(stank)herne. Smaken är som baken. Delad. 

Fotbolls- någonbokstavM - pågår. Ibland sitter gubben och följer med det från sin

laptop (vi har ingen TV). Oftast sätter han hörlurar på men ibland kan jag tycka att det

är nästan lite meditativt att ha en fotbollsmatch på som bakgrundsljud. 

Ingendera av oss orkar ta oss igenom de där första matcherna, men när man

närmar sig finalmatcherna så börjar det intressera lite mer. 

Honom lite mer, mig litelitelite mer. 

Regniga dagar och skymningskvällar är det mysigt att krypa upp i vart vårt soffhörn

och ha lite tåflört under filten och kolla in vad-vi-nu-vill-se-på på våra laptops. 

Tassar ut till toan i skymningen och plockar in de under dagen  utslagna 

luktärterna, blir och kikar in genom fönstret hur mysigt det ser ut med tända ljus. 

Brukar skämta att jag har ett par dagar där runt midsommar då jag inte

tänder ljus till kvällen. De dagarna har gått nu. 

Let it be stearinljustime again! 

Kram  Maggi

 

FLYG FULA FLUGA FLYG

Kanske var det värmeböljan i maj som fick till mängder

av flugor för någon annan förklaring har jag inte riktigt till

den överraskande stora mängd flugor som förivrar sig in på verandafönstret. 

Och som inte hittar ut därifrån. 

Det är något med att fönstret vetter ut mot havet och himlen som gör

att de envisas med att försöka ta sig igenom rutan och vägrar 

söka sig ut andra vägar. Det är i synnerhet ett av fyra fönsterpar 

som blivit flugornas favoritplats. 

För ett tag sedan så köpte jag en flugsmälla även om jag ogärna använder

den för att jag vill inte ha en söndersmälld fluga på fönstret heller. Yäk! 

Så har mest använt den till att försöka schasa ut dem. Funkar sisådär...

När jag rotade i skåpet efter något helt annat så hittade jag en flugfälla av

glas som jag köpt till en tidigare uteplats under en riktigt besvärlig getingsommar

då ungarna var små och blev småhysteriska av att behöva dela biffen med getingarna. 

I det stora hela får diverse kryp leva sitt liv bäst de vill utan att jag blandar mig

i deras vara eller inte vara, men nu tänkte jag ta och testa om det skulle

funka med en flugfälla. Prövade lite olika "tinkturer" men den som funkar

allra bäst är en mix av 2/3 delar vinäger och 1/3 del flytande honung. 

Och så en droppe diskmedel för att få bort ytspänningen. 

Jo, jag vet att det finns andra knep att ta till. Vill man inte ta till gifter

så finns det alltid sådana där kladdig tejpremsor som man kan tejpa på fönstret, 

men det är något lite äckligt med dem också kan jag tycka. 

Påminns säkert om barndomens flugpapper som hängde i köken. 

Minns inte att vi skulle haft sådana hemma, min pappa gick alltid 

all in på sin flugjakt med en hopvikt dagstidning, så det fanns knappast behov av 

flugpapper. Men jag minns med avsmak hur det i köket (ovanför spisen!) på ett

ridläger som jag var på hängde flugpapper i taket. De var ganska så välfyllda med feta

flugor och i min fantasi lossnade det alltid en eller annan fluga och föll ner i maten.

Inte för att jag vet om det nu är så snaskigt med döda flugor i flugfällan heller, men

ändå på något sätt "trevligare" än att ha dem sprattlande i någon limfundering. 

Ja, ja...det var nu ett ganska mediokert inlägg det här, men vill mest bara tipsa

om vilket blandning jag, efter mycken empirisk forskning, kommit

fram till att funkar bäst. 

Ha ett skönt veckoslut! 

Kram  Maggi

 

ÄNTLIGEN DOFTEN AV LUKTÄRTER

Det kan knappast bli en mer slö söndag än den här! Vaknade sent och åt en långfrukost med

gubben. Plockade i går de alldeles första luktärterna så nu står det en liten bukett

på verandabordet och doftar så gudomligt. Jag älskar doften av luktärter. 

Slöa söndagar är alldeles underbara! Gubben gjorde ett riktigt skitjobb och tömde 

bekvämlighetsinrättningen. Själv tog jag på mig husmorsrollen och snodde ihop en

vit kladdkaka med hallon. Efter varsin arbetsinsats avnjöt vi var sitt glas rosé och såg på

medan molnen sakta samlade ihop sig och gjorde himlen mulen. 

Så var det dags för en tupplur (gubben) medan jag kröp upp i min korgstol och började

blogga. Det är så tyst det kan bli, och ändå inte. Från skäret hörs måsarnas skrän

så där på lagom håll, flugorna surrar i fönstret och blåmes-familjen tjattrar med

varandra. Det skall bli regn till natten. 

Det är alltså så rofyllt som det bara kan bli. En skön, liksom läkande rofylldhet. 

Inte för att jag är speciellt stressad och av den orsaken skulle sakna ro och stillhet, utan

mer som en rofylldhet som är bara skön att vara i. Kravlöst och lagom slött. 

Kanske jag skall krypa ner intill gubben och ta mig en liten tupplur jag med? 

För dåsig för att läsa och så är det för tidigt för att börja se på Netflix eller någon annan

streamingtjänst. Uppenbarligen hör jag till den gamla generationen som har lite svårt att

glo på serier dagtid - om jag inte är sjuk. Då är det ok, enligt min ändå rätt liberala moral. 

Det klättrar en husspindel på min laptop. Det är kanske ändå ett tecken på att jag suttit för

länge på samma plats om spindlarna funderar om det är läge att bygga ett nät här...? Heh! 

Där....där kom första gäspningen! Nu är det nog läge för den där tuppluren!

Det är ju ändå söndag å allt. 

Kram  Maggi