...?
För ett drygt år sedan kom det sig att jag och ett par jämnåriga (typ) 50+-are
bestämde oss för att låta det grå håret växa fram.
Det är ju så många med fantastiskt vackert grått hår! Själv har jag haft grå
strån sedan jag var dryga tjugo och med åren har de ju följaktligen blivit fler och fler.
Min faster hade ett fantastiskt vackert grått hår, och jag bar väl på
en önskan att jag skulle ärvt ens lite av det vackra grå.
Vi "tanter" bestämde oss att i ett års tid låta det egna grå håret växa ut.
Det är faktiskt först när håret växt ut lite mer som man riktigt ser
hur det känns mot ansiktet.
Jag hade ju gjort ett par försök innan, men aldrig riktigt haft
tålamod ändå.
Ett år. Då kändes det som en lång tid, nu efteråt gick
det ju som det brukar ändå rätt snabbt.
Åren...
I förra sommarens hetta klippte jag håret kort, vilket ju underlättade utväxten av det grå.
De andra hade kortare hår redan från början.
Men hur gick det sedan för oss?
Det var skönt att inte behöva lägga en massa pengar på att går till frissan för
hårfärgning. Jep!
För egen del var det intressant att se hur ojämnt det grå växte ut. Vid ena sidan av benan,
närmast ansiktet växte en alldeles silvervit (tunn) strimma. Riktigt fint faktiskt.
I resten av kalufsen blev det sedan väldigt mycket mer som salt&pepper.
Och väldigt ojämnt saltat och pepprat dessutom.
Samma hos den ena av damerna som deltog i utmaningen,
hos den andra växte det ut det snyggaste jämngrå hår man kan tänka sig!
Så där kan det gå!
Jag som kanske var den av oss som mest kände mig okej
med att bli gråhårig fick den överlägset "fulaste" nyansen på mitt grå.
Första april hade vi satt som tidsgräns.
En behöll sitt grå (det hade jag också gjort om jag haft hennes nyans),
den andra fuskade lite och färgade sitt hår innan en resa hon skulle på
i medlet av mars. Jag förstår henne, hon och jag hade ganska lika
"grå charm". Det vill säga ingen alls....
Idag "återfick" jag min mörka hårfärg.
Det var inte för att jag skulle vilja se yngre ut, inte för att jag skulle skämmas
för mina gråa hår, snarare tvärtom!
Men det var för att det bara var fult och fick
mig att se trött och nästan lite "ovårdad" ut trots att jag
varit mån om att hålla frisyren städad och fin.
Jag som hade hoppats så mycket på min övergång till grått fick
bita i det sura äpplet och inse att jag inte hör till skaran med snygg
grå ton i håret. Inte än i alla fall.
Kanske den dagen resten av mina strån växer ut i den där samma
silvervita nyansen som jag hade på de där några ståna närmast ansiktet.
Och just det ja....håret är på satt på
"projekt lite längre hår igen".
Sade till frissan att om jag börjar yra om att klippa kort
hår igen så skall de bara leda ut mig tills min sinnesförvirring går över :).
*
Svanarna på bilden har inte tagit skada av mina hårprojekt på något vis.
Men de hade anlänt till vår gemensamma vik där jag också hade nöjet
att vistas i weekenden.
Nu blir det en vecka med mycket på många plan, men
sen hörni blir det lite s e m e s t e r !
