nature photography garden food home inreding trädgård natur skärgård mat yoga

SÄSONGSMAT...


Förutom att jag alltid försöker välja råvaror till mitt kök som är i säsong enligt växtperiod
så finns det också mat som har sina 'påhittade' säsonger. 
Påhittet kan vara kulturellt eller religiöst, eller båda. Som det mesta 
när det gäller vår nordiska högtidsmat. Mat har en spännande historia och
massor med fascinerande kopplingar. 

Men säsongsmat var det, ja.

Så länge jag kan minnas har jag ätit blinier, dessa ryska boveteplättar, i februari.
Dock utan att veta varför. Blinier är februari i min värld, så är det bara.
Jag blir löjligt lycklig av blinier med smetana, hackad lök och kaviar/rom.
Och kombon smetana-honung-saltgurka. Jag har skrivit det förr, det 
låter som den mest otippade kombinationen av smaker att gifta sig.
Men ooooh-jaaaaa så de gifter sig! 

Men varför dessa äts i februari? 

I den rysk-ortodoxa tron finns något som heter Maslenitsa. 
Det är veckan före fastan inleds. 

Man kallar veckan också för smörveckan och den har både religiös 
och folklig, till och med hednisk bakgrund. 
I de katolska länderna firas samma vecka med karnevaler så man 
kan kanske säga att det är frågan om en slags rysk-ortodox variant av det hela. 
Under maslenitsa-veckan har man redan lämnat bort köttet, 
men kan fortfarande äta mjölk, ost och andra mejeriprodukter innan fastan. 
Så blinier har blivit en slags festmat för att fira vinterns förestående slut innan 
man inleder fastan som ju som känt pågår till påsk. 
I Ryssland inleds fastan den sjunde veckan innan påsk. 
I år inleds vår västerländska fastetiden 14 februari och avslutas torsdagen 29 mars.

De flesta av oss är ju ett hopkok av kulturer, religioner (aktiva eller passiva), traditioner 
och nya tankar och insikter. Vilket är alldeles härligt. Det är ju det som gör oss
till de individer vi är. 

(det här var nog min blogghistorias längsta inledning för att komma till sak)

Som ni säkert har förstått så är blinier något jag ser fram emot varje år. 
Det är säsongsmat för mig med många lager av betydelser.
Förutom att jag tycker att det är bland det godaste jag vet! 

I år har jag dock ett litet dilemma. Jag, som alltid skrutit med att jag har en
mage som tål småspik och kätting, har fått rucka på det begreppet lite. 
Min mage tycker nämligen inte längre speciellt bra om vete, eller några andra sädeslag 
för den delen. Det har varit en lång process att komma fram till vad det är som 
min mage inte gillar. Men nu vet jag, bl a vete är en sådan grej. 
Huuuur jobbigt för någon som ääääälskar färskt bröd och blinier.  
Blinier görs förvisso på bovete, som inte är lika stor bov i dramat, 
om jag förstått saken rätt men jag ville ändå försöka hitta ett recept på
blinier som skulle vara spannmålsfria så gott som. Men ändå vara ett 
recept 'good-enough' att utmana ett traditionellt blinirecept.

Och NU kommer jag till saken! 

Ett riktigt, riktigt bra alternativ till traditionellt blini-recept
som jag hoppas andra blini-älskare som vill eller måste undvika vete
kan testa på. Tyvärr vet jag inte vem som ursprungligen kommit på receptet, 
har själv fått det av en kompis som bakat denna blini-variant i år. 

Här kommer det:

4-6 portioner (beroende på storlek av plättar)

3 ägg
200 g Philadelphiaost
1 1/2 msk mjölk
1 1/2 msk vispgrädde
1 1/2 dl mandelmjöl
1 msk fiberhusk
1 tsk bakpulver
lite salt
smör till stekning.

Vispa ägg och Philadelphia-ost ihop. Blanda de torra ingredienserna.
Tillsätt mjölk och grädde samt de torra ingredienserna

(bara den här biten är så mycket enklare än "riktig" blini-smet).

Låt stå minst 10 minuter.

Stek blinierna i smör.

Ha på hackad lök, smetana och kaviar/rom.
(och saltgurka med smetana och honung - glöm inte det)! 

Njut! 


Återkommer till det där med fasta.
Något jag för varje år och med stigande ålder (sa jag det där?) 
blir mer och mer medveten om att kunde göra oss alla gott.
På många plan. 

Mer om det en annan gång. 

Nu skall jag njuta blini-lycka! 




Inga kommentarer: