NOVEMBERGRÅTT OCH VASSPYSSEL

Helsingfors är ju som många känner till en kuststad. Och det finns en hel del

platser dit man kan ta sig när längtan efter hav och natur och space gör sig påmint. 

Det är ju inte samma som att på riktigt komma ut till skärgården, men jag gillar 

nog också de här urbana naturpärlorna. 

En av mina favoritområden ligger i östra delen av Helsingfors, faktiskt alldeles intill 

Gammelstadsforsen där Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa. 

Han ville ha en stad i den delen av den östra delen av Sverige som skulle kunna tävla

med Reval (nuvarande Tallinn) om handeln vid Finska viken. 

Åbo låg för långt västerut. 

Platsen var kanske inte så otroligt väl valt, för just här är havsviken grund och ganska så gyttjig 

i och med mängden jordesediment som hela tiden rinner ut med vattnet från ån. 

Så Helsingfors "centrum" flyttades rätt snabbt till den plats centrum ligger nu. 

Att det är en gyttjig och långgrund vik kan man se än idag. Man kan besöka ett par 

öar - numera nog i praktiken fastland - Fårholmen och Granholmen. Man når dem båda oftast

torrskodd längs utbyggda träspångar. Det är ett mycket fågeltätt område där man kan 

få syn på mängder av olika fågelarter. 

Om inte jag minns helt åt skogen så är området naturskyddsområde sedan sent 50-tal. 

På Granholmen finns endel små sommarstugor som är privata, 

men håller man sig till spångarna och stigarna så är det bara att traska på. 

Fårholmen är egentligen helt omgiven av ett brett vass-bälte. Vilket är just en av orsakerna till att 

många fåglar trivs. Fåglar får skydd där, men samtidigt lockar 

förstås mängden olika fågelarter dit också rovfåglar. 

Ett fint område är det. Ett härligt ställe att börja sitt fågelintresse på. 

Men även om man nu inte är ett skvatt intresserad av fåglar så är det ett trevligt ställe 

att bara vandra runt i. Man kan se ett och annat får där till exempel. 

Lite omvänt finns det inte får på Fårholmen, men sommartid betar det frigående får på

Granholmen och det är ganska så mysigt att se dem där. 

Egentligen var det det här med vass som fick mig att skriva detta inlägg. 

Jag var nämligen i går på en "pysseldag" där vi bland annat band kransar av 

vass. Jag har bundit en och annan krans i mitt liv, men faktiskt aldrig av

vass. Jag valde att också binda in lite kvistar av lärk och lärkkottar. 

Det blev en rätt yvig och tufsig, lite vild krans, som kattungen genast kastade

sig över så ena sidan av kransen blev raskt reducerad...

Det är nu sådant man får ta med en kattunge i hemmet. 

När man minst anar så har de planerat ett litet anfall. Och en krans av vass

måste ju vara nästan oemotståndligt för en liten kattvarelse. 

 

HURRA, JAG SER UT IGEN

 

Det här må nu vara ett helt barnsligt och banalt inlägg, 

men ingen är lyckligare än jag idag när jag märkte att 

bygg-gubbarna börja med att nedmontera byggställningarna som

har "prytt" vårat hus sedan midsommartider. Man har ju kunnat 

förvänta att det snart är vår tur att bli av med eländet när de

andra husen, vars renovering påbörjats innan oss, ett efter ett

blivit av med sin plastslöja. 

Redan i somras när vi fick en champagneflaska (eller skumvin då...) 

i present så har jag exakt vetat när den flaskan skall korkas. 

Och den dagen var minsann idag! 

Som jag har skrivit så har det påverkat mig mer än jag trott att vara 

så inplastad. Inser att jag har svårt för att känna mig instängd helt enkelt. 

Ingen ubåtskarriär för mig med andra ord. 

Eller astronaut. Får räkna bort det också. 

Men nu ser jag ut! Eller nästan i alla fall. Det ligger, som man

kan skönja på bilden, ett lätt litet lager med byggdamm på fönstren. 

Men det struntar jag i! Dessutom kommer företaget som gjort renoveringen 

att tvätta allas fönster på sin bekostnad. 

Riktigt när det blir beror ju på vintern, hur kallt det blir. 

Än är det ju milt, men om det plötsligt blir köldgrader så är fönstertvätt 

inte en så bra idé. Och än är två av sex hus inplastade så jag 

misstänker att de tvättar allas fönster sedan på en gång. Så länge det 

utförs dammiga arbeten på gården är det knappast någon idé att tvätta. 

Men jag ser ut! Och det är det som räknas. 

Fasad-, tak- fönster- och balkongrenoveringen var något envar

lite fasade för, men det har gått mycket bättre än jag föreställde mig. 

Jo, jag vet, jag var värsta tiden på stugan, men grannarna jag talat med

som varit på plats sade att det ändå gått smidigt, även om än det varit både högljutt

och dammigt. Nu är det mest bara lite borrande kvar då de nya balkongräcken 

skall sättas på plats. Men jag är så van redan med att det borras och hamras lite här

och där så jag reagerar inte ens på ljudet längre. Bara då jag skall tala i telefon

med någon kollega, samarbetspartner eller kund. Bästa stället att gå till då för att undvika

ljudet är badrummet. Men det är ju kaklat så då låter det förstås annorlunda i

telefon, det ekar - och tänk om någon tror att jag sitter på toan och pratar! 

*fniss*

I morgon skall jag jobba bara halvdag, så hoppas jag hinner en sväng ut 

i skogen! Behöver tanka lite skog och syre. Och space. Och egentid. 

Ha en skön fredag! 

Kram Maggi

VANSINNIGT ROMANTISKT

Glad Farsdag alla pappor! 

Jag är inte känd för min överdrivet romantiska läggning, men 

jag försöker! Ibland mer, ibland inte fullt så mycket.

Som jag nämnde har vi varit förkylda båda två, lite i omlott

så där att jag började och gubben fortsatte. Den här gången har han

faktiskt varit mer sjuk än jag. Vi har ändå båda varit ganska

trötta och där jag gärna vilar ut min förkylning genom att

sova länge på morgonen (läs förmiddagen) så är gubben mer

av den där morgonpigga sorten så där generellt men också 

då han är sjuk. Däremot tar han och sover gärna både en och

två tupplurar under dagens lopp - och går och lägger sig tidigt. 

Följaktligen är han, om möjligt, ännu mer morgontidig i dessa

flunsa-tider med andra ord. 

Jag är ju en kvällsmänniska jag så när det nalkades farsdag så

gjorde jag det riktigt lätt för mig och dukade färdigt i köket med 

en kärleksfull tanke till gubben som rätt snart skulle stiga upp. 

Med egenhändigt gjort farsdagskort å allt! Heh!

*

Låter ju lite väl avskalat detta farsdags-firandet kanske? 

Nå, vi tänkte nog råda bot på det och invänta lite

friskare dagar med mer aptit. 

Blir nog att sno ihop en familjemiddag nästa weekend om

alla förkylnings-bobbor har dragit vidare till andra offer. 

Ha en skön farsdagskväll nu alla! 

Kram Maggi

 

JULSMAKER

 

I vanliga fall brukar jag försöka hålla min jullängtan-växel i korta tyglar fram till

första advent. Jag hör ju till den generationen som vuxit upp med att 

julfirande, och -pyntandet, var koncentrerat där mellan jul och tjugondag knut. 

Men ju äldre jag blir desto mindre viktigt känner jag att det är att hålla hårt

fast i just den perioden. Allt mer vill jag ha jul från advent till nyår och så 

kan jag slänga ut gran och packa ner jul-ljusstakar med gott samvete den första januari. 

Men när är det okej att börja med julen? Med pynt, med julsmaker?

*

Min äldre grabb har ju redan många år sällskapat med en tjej från Sydkorea. 

Oftast åker hon hem till sina föräldrar, släkt och vänner, några månader under vinterhalvåret. 

Dels för att hon avskyr vintern här, men också av andra praktiska skäl. 

Ibland har hon firat jul med oss och åkt först i början av året, men i år 

kommer hon att åka redan om ett par dagar. 

Lite löst sådär hade vi talat om att äta en gemensam lunch eller middag innan hon 

åker, men sedan blev det inte att bestämma nåt för det var så mycket annat. 

Jobb, förkylningar...vardagsstuff som måste fixas undan. 

Så med andra ord så blev det till vi bestämde oss för att träffas på IKEA. 

Av alla ställen liksom. Men det för att tösen ville äta skandinaviskt julbord innan 

hon åker till Seoul. Så vi bestämde träff på IKEA och redan i trappan upp till restaurangen

möttes vi av en doft av - jul! 

Både min grabb och hans tjej äter mycket asiatisk mat till vardags så det är faktiskt lite

överraskande att hon tagit till sig den skandinaviska julmaten så starkt. 

Smakmässigt känns det som från andra delar av världen - vilket det ju förstås också är - 

men också från en helt annan tidsepok och kultur. 

Vilket det ju också är...förstås. 

Men av alla oss är hon den som mest älskar dessa jul-lådor. Kålrotslåda, 

sötad potatislåda. Det är kopiösa mängder den lilla späda människan kan tynga i sig! 

Vi grovmejslade nordbor blir långt efter! 

Men ja, på något plan körde den härliga, om än något ljudliga, lunchen

igång jul-väntan i ett kick. IKEA restaurangen var sprängfull av människor som ville 

äta av jul-lunchen, så helt ensamma i att starta upp med julmat redan nu var vi inte. 

Och det var gott! Smakade rätt. Sådant är viktigt. 

Om något så ju dessa traditionsmaterna kinkiga att få till på rätt sätt

när jag tänker att alla familjer dessutom har just sin egen "touch of taste" 

på just den julmat man brukar äta.

*

När jag kom hem måste jag korka upp en flaska glögg som legat och samlat damm 

sedan förra året. Bläddrade i tidningen Lantliv Mat och kom på några recept som 

jag minsann skall testa på i år. Och så såg jag att grannen i grannhuset redan 

hängt upp lite "säsongsljus". Låt oss inte kalla det julljus. Heh. 

Uppenbarligen inte bara jag som längtar efter jul. 

Det huset kommer snart att ha tillgång till sina balkonger och med den raska

fart som renoveringen framskrider så kanske jag också har en balkong innan jul? 

Hoppas, hoppas! 

Fick igår info om att möjligen om en dryg vecka skulle inplastningen från halva

vårt hus att försvinna vilket är alldeles underbara nyheter. 

Än kan jag inte drömma om att jul-inreda balkongen med ljus och växter, 

men vi går mot rätt håll - och en kan alltid värma lite glögg och smutta på

den allra första jul-längtan. 

Ha en skön helg - och woopwoop - det är ju farsdag i morgon! 

Kram Maggi

TRUMPNA TIDER IGEN

Det var nog med en smula misstro som jag kollade nyheterna i går morse och

fick höra att Trump ledde, inte bara knappt utan ganska rejält. 

(Senare blev det ju klart att han blev Amerikas nya president, med bred marginal dessutom)

Min första tanke var att vad är det för fel på amerikanerna? 

Hur är det ens möjligt att man vill välja den där tokstollen IGEN till president? 

Hade inte vilket annat alternativ som helst varit bättre? 

Tänkte vidare att 2016 ville de säkert testa på något nytt, men nu visste de ju precis

vad de skulle få. Fyra års erfarenhet av Trump vid rodret - och man väljer OM. 

Ganska obegripligt. En knäppgök som bara skriker ut lögner och är allmänt oförskämd. 

En person som är dömd och inte på nåt plan känns som en bra ledare. 

Inte i min värld. 

Samtidigt undrar jag om det ändå är frågan om en så mycket större förändring? 

Inte bara i Amerika utan globalt. Visst har det också i vår politik krupit in 

hårda (skälls)ord, personliga påhopp och förenklingar i hur man presenterar sak-

frågor och dagsaktuella saker. Människor kanske inte längre orkar, hinner - eller ens klarar 

av - att ta in längre analyseringar i text. Ens i hörd form. 

Man nöjer sig att ta till sig korta slagord och "people say...." som sanningar. 

Allt blir så förenklat. Eller kanske världen faktiskt är så krånglig att det

inte går att förstå den och då är det just risken att populister kommer

till makten? Populister med bra slagord. Lätta att förstå, lätta att tro på? 

Men kanske världen är i ett brytningsskede? Har varit det ett tag redan. 

Förändringen sker bara så långsamt att den lilla människan

inte märker det där i sin vardag? 

Mänskligheten har aningen svårt att lära sig av historien, 

det har man läst (!) om många gånger. 

*

Nå väl, det är inget jag kan göra åt valresultatet i USA annat än skaka på

huvudet och förundra mig. Men lika väl kan jag skaka på huvudet åt den politik

som förs här i mitt eget hemland. Tycker det är synnerligen märkliga beslut som 

man tar. Eller försöker ta. Men det skall vi inte gå in på idag. 

Nu är det torsdagskväll och jag har ledig dag i morgon. Skall sova

ut ordentligt, flunsan sitter ännu lite i kroppen så det skall blir skönt att inte vakna

till en väckarklocka! Sedan blir det att ta itu med en massa sådant där

"hemma-administrativt" som jag egentligen avskyr. Men nu MÅSTE det göras. 

Och så skall jag byta däck på bilen. Även om det är rejält med plus-

grader än så kommer nog vintern så småningom. Köld är okej, men snö

kunde jag undvara ett tag till. Vi har vansinnigt trångt på gården med bilar

som tillhör oss boende, bygg-gubbarnas egna bilar, så ett gäng paketbilar med diverse

inkallade underleverantörs-gubbar och så en och annan liftmaskin. Byggbaracker. 

Och så tar balkongräcken och -glasen som skall installeras en ansenlig bit

av utrymme som egentligen inte finns. 

Så ingen snö ännu! 

Tack! 

*

Men det blir inte bara tråkgöra i morgon. 

Jag skall faktiskt pyssla lite, har jag tänkt. Länge sedan jag gjort det! 

Men mer om det sedan. Nu skall jag föra bort lite kartonglådor

men en låda skall få bli kvar för kurragömma-lekar åt Iris. 

Hon håller antagligen på att byta tänder för att perforera kartong är 

pop för tillfället. Och hellre får hon hugga tänderna i det än i mina tår...

Ha det gott i novemberkvällen! 

Kram Maggi