ÄNTLIGEN GRÖNT GRÄS

 Pysslade med min vintersådd (mer om det i ett annat inlägg) på balkongen häromkvällen. 

Koltrastarna rafsade i perennrabatten som löper längs huset och det var ett sådant där härligt vår-ljud. 

När de med energi och frenesi river och drar i fjolårslöv för att se om det inte skulle 

gömma sig en eller annan mask eller insekt därunder. 

Plötsligt låter rafsandet lite annorlunda och när jag kikar så är det ett par harar som skuttar runt och är alldeles uppslukade av 

de där första gröna stråna som börjat dyka upp genom fjolårsgräset. 

Bara klicket av min kamera får den ena att för en stund höja på huvudet, sluta tugga och vaksamt blicka omkring. 

Återgår till mitt pysslande med sådden. I år har jag sått mer än jag gjort på många år. Lite märkligt med tanke på att jag bor i höghus nu, men hoppas ju tack vare det att kunna vara mer på stugan än under tidigare år. Än finns vissa "förpliktelser" som gör att jag inte kan helt flytta ut till landet från vår till höst, men det är nu så som livet är. 

Sjön här hemma är ännu istäckt men för varje dag som går så blir isen mörkare och mörkare, så en tidsfråga när också sjön ligger fri. Vackert att se och följa med. 

Som allt med våren. Så fint! 

ÖPPNA DÖRREN MOT VÅREN

 Visst är det ju ändå så att påsken är en målstolpe i årets vandring. Inte bara den kristna utan annars också. Redan de goda gamla hedningarna insåg att den här tiden på året så börjar det hända grejer i naturen. 

I går kväll, då jag förde ut vår pascha på balkongen för att det är så fullt i kylskåpet, så hörde jag

kattugglan ropa ett stycke ifrån. Då var det redan i övrigt tyst, vårnattens mörker hade lagt sig. 

På morgonnatten vaknade jag av att gräsänderna, som nu kommit till det lilla öppna stråket vatten vid stranden, ilsket och upprört kvackade. Kanske det var en räv som strök förbi och kändes hotande? 

Mot morgonkvisten vaknar stararna, koltrasten, måsarna börjar skräna. Sångsvanarna drar in över

sjön med sin "sång". Mesarna visslar. Kunde ligga hur länge som helst och bara lyssna på 

ljudvärlden utanför fönstret. Det är våren som låter. 

*

I veckan kommer jag att ta ut ett par lediga dagar och åka till stugan för att vårstäda. 

Jag brukar inte  städa så där väldans på hösten, och i synnerhet i år då där varit hantverkare som 

förnyat våra element så tänkte jag att det kanske är lite onödigt. 

Och vintern behövs alltid ändå skuras ut. 

Och jag gör det gärna ensam. Det är en rätt meditativ syssla. Att damma sängkläder, 

Plocka fram borddukar från skåpet. Skura gammal flugskit från fönsterbräden. 

Ha dörren öppen, det blir lite kyligt men friskt inne. 

Bära ut utemöblerna, placera krukorna i väntan på planteringar. 

Ta en kopp kaffe mot den varma (förhoppningsvis) söderväggen. 

Lyssna på de fåglar som finns där i skogen. 

De är delvis andra än de som kvittrar utanför

hemmet här i stan. 

Aj jo, och så skall odlingslådorna på plats. Bokashin tömmas och...och...och...

Vi öppnar dörren mot en ny vår och sommar! 

PÅSK-YRSEL

Ja, alltså det är nog mer så att det är en synnerligen lugn påsk i och med att jag har drabbats av yrsel.

Har haft det tidigare också, nåt med kristaller i öronen, så helt ofarligt, men ack så störande när världen

snurrar vad än man gör - eller låter bli. 

Satt, mycket påpälsad, en stund ute på balkongen och njöt av vårvindar friska. 

Slöläste en deckare i 'sällskap' med min påskhöna och hennes betongägg. 

Lite tystlåten är hon, hönan! 

 

Däremot hörde jag ett ljud som jag inte hört på ett tag nu. 

Ljudet av små kluckande vågor, och rinnande porlande små smältvattensbäckar. 

Det här är stranden precis nedanför vår balkong och nu äntligen verkar isen släppa greppet. 

Längtar efter att gå på en promenad, men det får bli till en annan gång. 

Skall krypa upp i det där soffhörnet nu en stund och fortsätta läsa om mord och elände. 

Ibland är det läge för det också. 

EN LITEN HÄLSNING

 

VARDAGSLYX

Det där med vardagslyx är säkert lite olika för var och en. 

Med dessa bensinpriser börjar det verkligen vara en sann lyx att kunna

hoppa i bilen och åka någonstans lite utanför stan för att kolla in

flyttfåglar och även annars lite komma bort från vardagslunken. 

Inte så exotiskt med gäss på en åker, men stillar vårlängtan, 

det gör det i alla fall! 

Och känner att själv behöver jag inte så mycket mer. 

Däremot kände jag att det var läge att lite skämma bort den äldre sonen. 

Under årens lopp så har han till och ifrån haft skägg och nu igen inne

i en period av skägg på tillväxt, så tänkte passa på

och bjuda på en liten vardagslyxgrej. 

Lite utanför mitt kunskapsområde detta med skägg-accesoarer, men en kam

till skägget har han nu och då talat om. Skulle säkert funkat med vilken kam som helst

(hans uttryck) men det kan ju vara lite extra festligt med en äkta skäggkam? 

Och så det där vaxet. Har förstått att det är något han tidigare använt för han har tydligen en

rätt "spretig" skäggväxt, men vill hålla det i styr. Och det undrar jag inte alls om han alls

ärvt mina hårgener. Nu talar jag inte om skägg, men mina ögonbryn är bångstyriga som bara den.

Och det är hans fars också. Den sistnämnda håller sitt skägg kortkort och jag...ja, tar väl till pincetten

nu och då...(heheheh). 

 

Men ja, alltså doften på det där skäggvaxet är Helt Underbart! 

Undrar om inte gubben min också skall få en lite burk till födelsedagen. 

Inte för att han behöver till sitt korta skägg, men så jag kan dofta på det! 

Och så var texten på kam-lådan lagom lämplig. Grabben jobbar hårt på

att få sitt företag att få luft under vingarna, så helt säkert har han minst 99 andra bekymmer. 

Och då behöver ju skägget inte vara ett av dem. 

Vardagslyx. 

*

Nu skrev jag ju i förra inlägget att det skulle vara bra att rensa ut, och nu då skriver jag

om att skaffa vardags-lyxartiklar. Lite motstridigt kunde man tänka sig. 

Jag är ju på inget sett extrem i mitt minimalism-tänk och

tycker faktiskt att grejer som ger en glädje - även om de inte är något man inte kunde leva utan - 

kan försvara sitt varande. Det är mer de där grejerna som bara tar plats, men inte är vare sig till 

nytta eller lust som jag anser man kan skippa för ett enklare liv. 

Asketism är inte för en livsnjutare. 

Men att avstå från allt som inte får en att njuta av livet är eftersträvansvärt.