Ja, alltså det är nog mer så att det är en synnerligen lugn påsk i och med att jag har drabbats av yrsel.
Har haft det tidigare också, nåt med kristaller i öronen, så helt ofarligt, men ack så störande när världen
snurrar vad än man gör - eller låter bli.
Satt, mycket påpälsad, en stund ute på balkongen och njöt av vårvindar friska.
Slöläste en deckare i 'sällskap' med min påskhöna och hennes betongägg.
Lite tystlåten är hon, hönan!
Däremot hörde jag ett ljud som jag inte hört på ett tag nu.
Ljudet av små kluckande vågor, och rinnande porlande små smältvattensbäckar.
Det här är stranden precis nedanför vår balkong och nu äntligen verkar isen släppa greppet.
Längtar efter att gå på en promenad, men det får bli till en annan gång.
Skall krypa upp i det där soffhörnet nu en stund och fortsätta läsa om mord och elände.
Ibland är det läge för det också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar