JULEFRID
En ovanligt ilsken magsjuke-bacill har invaderat vårat hem. Det mesta sker här i trög slowmotion också för de av oss som inte tar sig fram med kryckor...
Så här går vi på halvmaskin och hoppas på att vi är på benen till julen, och att lite energi skulle uppenbara sig nånstans ifrån. Just nu ser vi mest ut som vissna mistelkvistar och känner oss som skrumpna kålrötter men jul lär det ju bli i alla fall:)
Hos oss är nog endast tomten den som är riktigt vaken...;)
Har fått en utmärkelse till vilket gjorde mig så varm om hjärtat. Får nog återkomma till den (också) bara jag brädat Bacilliscusen 10-0 och jagat eländet tillbaka varifrån den kom!!!
Kort och glåmigt inlägg denna gång...men när ni minst anar det så är jag tillbaka på fötterna igen;)
Kram M.
RASKA FÖTTER SPRINGA....
Så här lång bloggpaus tror jag inte jag haft sedan jag började blogga...jag har inte ens hunnit tassa runt hos er och jag känner separationsångesten komma krypande:)...
Var jag hållit hus? Ja-a, på raska fötter har jag sprungit än hit och än dit...Det har bara råkat sig så att precis alla glögg/jul/lillajul/lucia/firmajul-fester har klumpat ihop sig på en och samma vecka. Vilket i och för sig kanske inte är så märkligt med tanke på årstiden, men ändå;)
Och jag vet ju mitt ansvar och känner att det är min tunga plikt att närvara på varenda en...*fniss*
Dessutom har några vänner och ytterligare min egen bror lyckats pricka in sina födelsedagar mitt i julruschen - så det har verkligen varit frågan om att ha raska fötter...Jag är inte alls avundsjuk på jultomten som skall hinna till bra mycket fler platser än jag, och han har bara ett dygn på sig. Stackarn! Men jag tror jag börjar ana hur han har det;)
Men nu skall det bli lite "JULEFRYD" i denna arma stuga!
Som motvikt till allt flängande smyger jag om nätterna omkring från rum till rum och tänder masssssor med ljus. Känns nästan som om jag skulle kunna dra ner på värmen till elbolagets stora förtret, så mycket som ljusen värmer...
Lite pepparkaksdegsprovssmakning tystar kanske smultronmunnen på honom en liten stund...♥
UTMANING SOM HETER DUGA;)
GAMLA HUS HAR EN SJÄL
Varför mitt gamla hus dessutom skall bete sig så besvärligt ibland, vara så himmelens egensinnig är mer än jag begriper. Det beter ju sig inte alls som man skulle tro. Förutom att det har en själ, tror jag att det har ett helt eget liv - och vilja! Förlåt hon har...
Dessutom tror jag att mitt hus är synnerligen förtjust i gubben min, för hon beter sig värre än annars när han är borta! Och han som inte ens egentligen tycker sådär mycket om henne som jag gör! Tusans hus! .....♥
I morse, det var måndagmorgon ifall nån av er skulle ha missat det;). Måndag mornar i vår familj är väldigt mycket MÅNDAGmornar. Liiite sen i starten var jag, det måste medjes, men allt var förhållandevis under kontroll, tills jag skulle släppa ut hunden.
Dörren går inte att rubba. Hur jag än skuffar och river och sliter och sparkar så händer absolut ingenting!
Och vet ni, jag kan svära på att jag hörde mitt lilla hus fnittra lite när jag gick till bilen! Hon tyckte väl att hon var väldigt lustig! HA HA HA!
SJÄLVSTÄNDIGHET OCH TRADITIONER
Ikväll blir det ingen middag alls. Gubben ligger ju på sjukhuset (honom är det förresten ingen fara med, han har jättemysiga rumskompisar - jag åkte till sjukhuset för att hälsa på honom: Det var inget som helst fel på mig när jag gick in i rummet, men jag hade ont i magen när jag gick ut... så vi skrattade! Gubben i sängen brevid var en riktig vitsautomatkulspruta! ) Men nu spårar jag visst ut igen...
Ingen självständighetsmiddag alltså i år. Son nr 1. skall ut och festa med sina kompisar - och fira självständigheten. Något får mig att tro att det inte blir såååå högtidligt ;)
Och egentligen är det ju precis så det skall vara! Traditioner är bra och jag gillar traditioner, men de skall också kunna brytas och bytas!
Respekten för dem som kämpat för Finland, den finns nog där ändå...(Better be, min pappa och svärfar var en av dem...)
Så jag tänker sitta hemma och mysa och fira med en glögg och tända ljus.
På tal om glögg och traditioner, så var jag igår på en glöggfest (som också har blivit en tradition;)) och eftersom jag är urusel på att gå omkring och småmingla så hittade jag mig ganska fort försjunken i en intressant diskussion om jultraditioner - och måsten.
Det var ganska intressant för de allra flesta gillar julen skarpt och allt som hör till...MEN väldigt många sa också att trots att de tycker att dessa FannyochAlexanderjularna är en drömbild om hur jularna skall se ut, och många av mina vänner firar faktiskt riktiga FannyochAlexanderjular så var det ändå många som under kvällen "erkände" att det kan bli för mycket av det goda, och att det de helst vill göra på julen är "att bara vara".
Är det vår stressiga vardagstakt som gör att vi längtar efter att göra om jultraditionerna? Eller i allafall rensa i jultraditionsröran? Lite Christmas-downshifting?
Jag tror jag skall roa mig denna självständighetskväll med att gå igenom mina jultraditioner, vända och vrida på dem, och se vilka jag kan skippa och vilka jag aldrig någonsin avstår ifrån! Fast att tassa runt hos er och se vilka fantastiska julförberedelser som pågår i alla stugor gör inte saken lättare *fniss*, men jag är gudskelov i den åldern redan att jag skakat en massa måsten av mig och kan bara njuta av allt det vackra ni gör utan att känna det minsta behov av att vara superduktig själv;)
Ha en skön kväll alla! Och en stor och hjärtlig kram till er som tassar in här. Jag bjuder gärna på en glögg!
M.