Eftersom jag är en glad fotograf och en ivrig slitare av tangentbord,
så har det under de senaste åren blivit så att jag knutit ihop året som
gått till en bok. I år blev det så att boken ramlade in i postlådan då
jag inte var hemma och då jag kom hem möttes jag av ett uppslitet emballage
och en gubbe som satt nöjd (i mitt soffhörn) och bläddrade i boken.
- Det här kommer att vara så värdefullt i framtiden.
Nja? Kanske det, möjligen kommer barnen att tycka att det är skoj att kunna bläddra
tillbaka i åren, i vår vardag. Men framför allt har jag själv fasligt roligt då
jag fotar och då jag får skriva. Och - jag skall inte sticka under stol med att det är
tusen gånger mer tillfredsställande att se sina bilder tryckta på bra papper än
att nu och då bläddra i dem på maskin.
Vad skriver jag då?
Jag delar upp mina årsböcker - överraskande - i månader, då blir det liksom ett eller två
textstycken per månad. Ibland fler, beroende på vad som hänt den månaden.
Det är inte som en dagbok, utan mer som en slags påminnelse om händelser både
inom familjen bara, men också mer globalt.
Alltså kan jag under samma månad skriva om längtan till våren, och vad jag tänkt
göra i trädgården detta år. Men också skriva om kriget i Ukraina, vad det väcker för känslor.
För om något år kommer det att vara hjälp för minnet - att minnas.
Man behöver inte skriva ut allt, bilderna väcker också minnen till livs.
Jag satsar lite på mina årsböcker. Det har ju blivit några nu redan.
Tänker att har jag ändå satt såpass mycket tid och energi på att fota och att skriva texter
till så vill jag att slutresultatet skall vara faktiskt lite lyxigt till och med!
Jag använder mig av ett företag som heter Blurb.
Jag har enbart och bara varit nöjd med deras kvalitet och service.
Man laddar ner ett program som heter "book wright" och väljer där
storlek på boken, papperskvalitet osv osv.
Jag har testat andra fotoboksproducenter också men denna har varit i
bästa kvalitet/prisklass för mig. Också det faktum att man kan ha boken
under arbete under hela året (kanske andra också har det?) är för mig en fördel.
Eftersom mina årsböcker har landat i en egen layout som jag tycker om
så har jag i programmet fixat till så att jag kan välja min egen layout bara med
ett snabbt klick. För att hitta en för mig fungerande layout så bläddrade jag i
kokböcker, i inrednings- foto- och trädgårdsböcker för att känna efter hur jag
vill att mina böcker skall se ut.
Numera har jag mycket sällan mer än tre bilder per sida för att det inte skall bli
plottrigt. Eftersom jag ändå vill ha en hel del bilder med, så har böckerna en tendens
att bli rätt så tjocka. Men det är också en slags lyx.
Tjockt papper, många sidor, tyngd i boken.
För att få den där "riktig bok" känsla så lägger jag också till några tomma
sidor i början och i slutet av boken.
Det heter kanske försättarblad, har inte helt koll på det, men
eftersom jag har färgade blad som markerar ny månad, så använder jag tomma
blad med samma färg och så har jag ännu en vit sida där jag upprepar
titeln och mitt namn från pärmen.
Lite onödigt kanske men ger en genuin känsla åt boken.
Jag brukar välja ett papper som heter Mohawk Superfine Eggshell, ett papper
som är nästan som ett akvarellpapper, fast med lyster. Jag tycker mer om de dämpade tonerna
som pappret ger åt bilderna. Men vill man ha glansigt så skall man nog också
välja ett lite tjockare papper - det är värt den lilla satsningen.
Jag gör mina böcker stora, Large Landscape heter modellen, och får lite
coffee table book-känsla. Jag har gärna mina årsböcker framme så man
får bläddra i dem, nämligen.
Oj oj...det blev visst ett lite längre inlägg än jag tänkt mig.
Men jag tycker man gott kan ge sina bilder - och sina nerskrivna tankar -
en liten lyxig förpackning.
Ha de gott! Jag skall nu invänta den äldre sonen som lovade
ta över i köket och bjuda på en smarrig torsdagsmiddag.
Bara för att januari är lite deprimerande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar