TRATTISLYCKA...

...och  S O L på en och samma dag.

Ja, himmel så grå november har varit. Även om jag inte känt den 

där riktigt tunga, blöta novemberfilten hänga över mina axlar, så 

visst blir man påverkad av gråheten och mörkret.

Men idag sken solen och jag rörde ihop en trattkantarettsoppa.

Förra weekenden var jag och hälsade på min goda väninna i Nagu och

hon bjöd på en jättegod trattkantarellsoppa. Jag hade hoppats hinna ut en 

sväng i skogen - annars hade jag ju ett litet förråd i frysen som jag kunde tulla på.

Sedan i går publicerade en kompis på fejan ett recept på

trattis-soppa som lät så himla gott, så det måste jag bara pröva på.

Lite andra ingredienser än jag brukar ha i min soppa, 

så skoj med något lite nytt. 

Och vilken soppa det blev! 

Eftersom jag är rädd att receptet försvinner in i facebookrymden och jag

aldrig någonsin kommer att hitta tillbaka till receptet igen parkerar

jag det här i min bloggs trygga famn.

Får jag presentera: 

*Kajs trattis-soppa*

3 l trattkantareller

1 stor lök

1 rejäl bit selleri (eller palsternacka) 

1 stor morot

4 stora vitlöksklyftor

Kött- och grönsaksfond

(motsvarande 2+2 tärningar) 

2,5 l vatten

2,5 dl torrt vitvin

En liten skvätt vitvinsvinäger

3 små lagerblad

Soya

50 g smör

lite vetemjöl 

Timjan (torr eller färsk)

Grädde

Peppar, salt

Persilja

Börja med grundbasen till soppan. 

Skär alla rotsaker och lökar i små tärningar, och 

låt dem fräsa i olja ett bra tag på medelvärme. 

Löken skall inte brynas, då blir soppan besk. 

Häll över vattnet (gärna upphettat i vattenkokaren), vinet

och vinägern. Tillsätt fonderna och lagerbladen samt en "hutt soya".

Den här grundbasen får sakta puttra på en halvtimme.

Rör om nu och då. 

Hacka svamparna smått, desto mindre desto bättre. 

Stek upp svampen i lite olja och låt vattnet från svamparna koka bort.

Tillsätt då smöret. Har man mycket svamp lönar det sig att steka i omgångar.

När smöret smält strör du över lite vetemjöl, rör om. 

Lagom mängd får man lite gå på känslan med. Svampen,

smöret och mjölet skall bli till en "fast gröt". Typ.

Plocka med en hålslev bort ca hälften av rotsakerna, resten får bli kvar 

i kastrullen. Lägg i "svampgröten", gärna i omgångar så man inte

får klumpar i soppan av vetemjölet. Tillsätt också timjan. 

Rör om och låt koka sakta i en kvart. 

Sedan mixas soppan samtidigt som man lägger till grädden. 

Enligt Kaj, kan soppan i det här skedet se ut som om den skulle 

skära sig (syran i vinet/vinägern och grädden kan få den att göra det). 

Men han skriver att det bara är att fortsätta mixa så löser det sig. 

Den färdigt mixade soppan får ännu puttra på en kvart.

Smaka av med peppar, salt och timjan om det behövs. 

Strö till slut över fint skuren persilja precis innan du serverar soppan. 

*

Eftersom jag inte äter kött, så höll jag mig till grönsaksfonden alltigenom.

Jag hade inte heller selleri-rot hemma, men väl bladselleri - funkade bra det med! 

Trattis-soppa är inte den fagraste av soppor - men oj vad god den är! 

Tipset om att skära den färska svampen så fin som möjligt innan är

verkligen ett bra tips. Trattkantarellen är en så seg svamp så 

den bara glider undan en mixer. Jag vet - jag har testat i ett tidigare liv...

*

När jag lagade den här soppan så mindes jag hur jag förr faktiskt 

lagade färdigt sådana här grundbaser till soppor och hade i frysen. 

Ett år hade jag kommit över rotsaker och lök till ett galet billigt pris

och då kokade jag mängder sopp-bas som var så enkla att plocka

fram då tiden var knapp - och voilá - man fick smaken av långkok

i sin soppa på bara en kvart! Det är ju bara så att grytor och soppor behöver

tid att utveckla alla sina smaker. Och det är värt det, men alltid finns ju

inte tiden. Så visst är det behändigt att man också kan frysa ner lite "tid"?!

Jag tror minsann jag skall fixa till några grundbaser i år med!