ATT LÄMNA NÅT ATT LÄNGTA TILL...

Ja...ååååh...nu lämnar jag kojan för en kort stund.

Lämnar solnedgångarna - även om de är rätt kyliga att beskåda - än.

Så här ser de dock ut på kvällen från mitt bord inne i kojan.

Från bordet där jag skriver, dricker mitt kaffe och äter min mat.

Det har jag lämnat nu för några dagar i stan.

Några dygn framöver som kunde ha lite fler timmar än de 

där normala 24, men det skall väl gå.

Ibland är jag en tidsoptimist...

Hemma i trädgården känns våren så mycket mer närvarande än

där ute i den isigt kalla skärgården.

Fasanerna stryker omkring och är granna och fina.

Duvorna kuttrar i ekarna och det är liksom

love is in the air lite över allt.

Trots denna erbarmliga kyla.

Men en dag skall våren värme vara här - jag tror på det! 

ÄGGLIGT GOTT...

Ja-a, inte har det blivit så mycket fotat utomhus för mig den här påsken inte.

Jag hade hoppats på det. På att hitta något skoj att fota i viken,

som ejder och sådant. Men näe...det är tyst så tyst av fågelliv.

Med andra ord helt legitimt att offra någon liten extra stund i köksvrån,

och laga lite mer pysslig mat än annars. 

Ja, och så har jag påskpyntat minsann även här på kojan! Ser ni de 

där tre äggen i bakgrunden? De har hängt med i några år nu. Faktiskt

så till den grad att de får hänga med där på väggen året runt.

Jag tycker ägg är fina. Och goda är de också.

Däremot höll de denna påsk på att krossas och vara förlorade för evigt.

En mätt son böjde sig bakåt mot väggen och  höll med skallen på att

knäcka dem...Aj, aj....så får man inte göra.

Jag gillar skarpt mitt året-runt-påsk-pynt.

Och så hade det varit på agendan att laga en spagetti med lax. 

Bara det att spagettin inte fanns i skafferiet.

Vi kunde konstatera att makaroner är aningen underskattade som festmat.

Det kan också ibland smaka riktigt äggligt gott! 

SOLIGT OCH KYLIGT...

Åh, visst vet jag att jag tjatar nu, men vad det ändå är  k a l l t!!!

Vi hade tänkt gå en långpromenad men trots att samtliga av oss 

är fullt kapabla att avläsa en väderleksrapport, så verkar det som om vi

ändå på något plan hellre stirrade mer på datumen än termometern, och 

lämnade långkalsingarna, de tjockaste tröjorna och framför allt

skinnvantarna och skinnmössorna hemma.

Hunden förbannar sin matte som fick den strålande idén om att trimma

bort vinterpälsen. Hon vägrar att gå ut. Vägrar.

*

I verkligheten går det inte så stor nöd på oss. Inte här inne i stugan, men

visst hade det varit skönt med lite varmare vårvindar.

Påskäggen är dock gömda - och hittade.

Vårvindar friska....

leka och viska....

KANSKE DEN KALLASTE PÅSKEN....

Utan någon som helst statistik utöver mitt skrala minne och en känsla bara,

så kommer den här påskhelgen nog att åka in på en top-fem bland 

de kyligaste påskar jag kan minnas. I april alltså. Eller kanske till och med 

medräknat påskar i mars? 

Det är riktigt, riktigt kallt härute i skärgården! 

Elementen i stugan går på full gas, och i öppna spisen är

brasan i gång hela tiden.

Kylan från ett öppet hav, där vinden dessutom ligger på mot stugan och

temperaturen som med nöd och näppe hålls på plus-sidan gör att det inte känns så där

alldeles självklart att gå ute och vårpyssla precis.

Har fått en del renskrivna växtlistor, lite texter och några bilder levererade vidare, 

lite kvarstår ännu men det hinner jag ta under påskhelgen.

Nu tar jag påskledigt från det mesta. 

Värmer bastun och matar öppna spisen med björkklabbar.

Ser hur röken från skorstenarna slår ned mot marken som 

i morse ännu täcktes av ett luddigt täcke av snö.

Nu är det snöfritt igen - men inte varmare för den sakens skull.

I morgon kommer resten av La Familia.

Då blir det att duka upp måååånga goda påsksmaker på bordet, 

gömma chokladägg ute i terrängen, bada mer bastu, gå

skogspromenader och spela Carcassonne. 

Och mysa framför brasan - det är en synnerligen angenäm syssla

när Nordan luggar om härute bland klipporna.

Let it be Påsk! 

BLOTT PÅSK-BLÅTT...

Eftersom jag visste att påsken i år skulle firas på stugan, som så många 

påskhelger innan, så hade påskdekorationerna hemma blivit minst sagt sparsmakade.

Och gult, ja det är ju inte min grej - inte ens till påsk. 

Förlåt för det....

Så därhemma blev det blå ägg i år.

Ägg som jag färgade med rödkål i fjol redan men fått lega och vänta

på påsktiden ända tills nu.

Det är så enkelt att färga ägg med rödkål.

Bara koka upp kålen och sedan lägga i äggen i kokvattnet. 

(släng kålen i komposten om du inte äter upp den, kokt kål är inte min grej...)

Desto längre de får ligga i rödkålsbadet - desto djupare blir den blå färgen.

De ljusaste plockade jag upp efter någon timme - de mörkaste följande dag.

Jag gillar dem skarpt. Så enkla att fixa till själv.

Och snygga även utanför påskveckan.

Lite dämpade och sparsmakade.

Med andra ord riktigt passande för i dag.

Idag är det nämligen onsdag i stilla veckan, dagarna innan påsk.

Den kallas också Dymmelonsdag och är dagen då påskfriden inleds.

Förr ersatte man den här dagen i Skandinavien metallkläpparna i kyrkklockorna med

trästavar - de kallades dymblar eller dymmlar, för att ge en dämpad

klang i klockringningen.

Det skulle vara dämpat - det var ju stilla veckan.

*

På det sättet kanske mina ägg kunde kallas dymmel-ägg?

De är också stilla och dämpade.

Och rätt så fina.