...hade lite tänkt njuta ett långsamt veckoslut på stugan, men den äldre sonen förekom mig och meddelade att han minsann tänker ta stugan i besittning, njuta brasa med flickvännen, ligga på en fäll framför öppen eld och dricka vin.
Säg den romantiska mamma som inte drar sig tillbaka och förstår att mamma-lillebror-sällskap kanske inte är högst på önskelistan då...
Så då blir det att hitta på annat i stället.
I min nya hemkommun ordnas detta veckoslut
en närmatsmarknad.
I år är det vackra, vackra
som står värd för evenemanget.
I fjol besökte inget mindre än ca 10 000 personer motsvarande marknad då den ordnades i
Och jag bara blir så in i hjärtat glad när man kan få uppleva både gott för gom, för ögat, för naturen och för själen - på en och samma gång.
Och dessutom bekanta sig med det här med närodlat och ekologiskt och lokalt.
Så många bra ingredienser i den soppan!
I nästa år är det inget mindre än
i min förr(förra)hem kommun som får agera värd för evenemanget.
Själv stötte jag på begreppet Slow food, redan för över 20 år sedan, då det landsteg här hos oss i Finland.
Jag tycket väl redan då att det var lite märkligt att det måste finnas en förening för att njuta av mat, att ta till råvaror enligt årstid, att välja ekologiskt, att välja närodlat.
För det är väl så man gör - om man har möjlighet?
Det som har ändrats under dessa 20 år, är att just möjligheterna att välja har ökat.
Det har kanske skett långsamt, men det är på väg åt rätt håll.
Numera är det inte bara "gröna" och "hippies" som vill välja ekologiskt.
Jag menar, vem vill inte göra det?
Vem vill inte köpa kött som producerats på en gård nära dig?
Vem vill inte njuta av svamp på hösten?
Vem vill inte röka sin egen fisk på sommaren?
För det är så himla naturligt, egentligen, att göra det, inte sant?
Det är bara där i stormarketarnas svettiga fredagsrusning som man så lätt glömmer bort det.
Med en skara hungriga ungar därhemma, med en stressad förälder bakom butikskärran blir det lätt så att en färdigmarinerad brojlersmörja åker ner i korgen.
Fast man egentligen inte vill.
För att det är så mycket enklare.
Men valen finns. Det går att välja annorlunda.
Det kräver bara lite planering.
Lite tid.
Som det är just nu, så tror jag att den typiska slow food - ekologiskt - närodlat - konsumenten är en hyfsat välbärgad, medelålders man eller kvinna, med tid och intresse att skaffa ingredienserna från olika håll, med ett brinnande hjärta för matlagning.
Som jag då. Ibland.
Men när får vi se dessa närodlade råvarorna i våra närbutiker, dvs i supermarketarna, för närbutiken så som jag tänker mig den har utrotats för länge sedan...
När förstår handlarna att det finns en efterfrågan på detta?
Kommer knappast att hända så länge vi har Två Stora på matbutiksfronten, som så starkt verkar styra vad vi, konsumenter, borde plocka åt oss från hyllorna.
Tills det ändras är det tyvärr så att bara de som har tid att söka upp de olika närodlat-försäljningskanalerna för den här tanken vidare.
Och jag vet inte om det riktigt orkar?
Bär ända fram?
Tänk om varenda en som besökt Närmats-utställningen nu på veckoslutet skulle ställa sin egen butiksgubbe eller -gumma mot väggen och vecka efter vecka fråga efter
ekologiskt,
efter närodlat,
och ifrågasätta det utbud som finns?
Om 10 000 människor, som alldeles tydligt har ett visst intresse i detta skulle börja kräva!
Skulle det bli en ändring då?
Förutom alla dessa tankar som utställningen väckte hos mig, var det härligt att vandra omkring bland de olika stånden, smaka en liten bit här, en annan där.
Helgrillad ekogris bland annat.
Sniffa på alla goda örter, smeka stickade sockor av ull från lokala får.
Och bara njuta av en vacker höstdag i skön miljö.
Trots soligt väder behövs en hel del strö och halm för att förhindra att leråkern förvandlas till just det, en riktig leråker då tusentals fötter klampar omkring.
Försöker undvika att fota människor, eller jo jag fotar dem, men inte lägga upp dem på bloggen, men grannkommunens stadsdirektör (han i gult alltså...) lär vara så van att figurera i diverse medier så han får äran att dyka upp här då han sliter med att hålla alla gäster torrskodda.
Tack för det :)
(Rastachef som syns i bakgrunden är en vegetarisk catering - som ett tips för er som söker det)
*
Nu senare på kvällen har jag avnjutit en mumsig lammfilé på den lokala krogen i härligt sällskap och tassat hem i höstmörknet på björklövsströdda småvägar.
Tänt ljus, hällt upp ett glas rött och slängt fötterna på soffbordet.
Och fortsätter fundera på hur få detta med närmat att bli närmat för alla?
I morgon blir det riktigt, riktigt, riktigt närmat i denna koja.
Såg att nässlorna som jag slog ner för ett par veckor sedan skjutit nya skott.
I morgon blir det nässelsoppa - närmat, ekologiskt, billigt och gott om något!
Och - nästa gång: fråga efter närmat i din butik.....;)
