...det första steget, eller hur vi ser på och borde behandla sin omvärld.
Allt det där som är utanför jaget.
Egentligen är dessa tankar så självklara att när man skriver ner dem känns de nästan lite naiva.
Och ändå, skulle de flesta leva enligt dem, så skulle nog jorden vara en lite bättre plats att leva på.
Varken jag eller någon annan kan ensam förändra världen, men om alla..?
Yama är en slags sociala och etiska regler om hur man borde förhålla sig till sin omvärld.
Det är inte någon tjock bok att läsa, det är inga krångliga regler, absolut inga lagar, bara en tanke.
Yama delas in i fem huvudregler. Fem saker att minnas och ta till sig. Fem riktigt självklara saker.
AHIMSA
Man skall inte bruka våld.
Inte skada någon annan.
Det här gäller nog inte bara fysiskt våld, utan också illvilja.
Ahimsa kan tolkas på många sätt, och för en del betyder det också att inte bruka psykiskt eller verbalt våld,
att inte skada någon annan levande varelse.
Det är därför många yogin är vegetarianer.
Tolkningarna är många men att inte bruka våld är huvudtanken.
ASTEYA
Man skall inte stjäla.
Inte heller vara girig.
Ganska klart den första, men för många är den där andra delen lite knepigare att ta itu med.
Jag tror alla är rörande överens om att girighet är fult, men vem har inte någon gång känt att något inte är riktigt nog och tagit för sig mer än behövligt om tillfälle ges?
Och när är man girig?
SATYA
Man skall leva i sanning, vara ärlig mot andra - men också mot sig själv.
I ärlighetens namn (hahahaa) en enkel regel, men glöm inte att nöd- och vita lögner också är...just det lögner.
Då är det inte längre alldeles lätt att ständigt leva enligt satya.
Men nej, man skall inte ljuga. Sanning är alltid det som håller - i längden.
BRAHMACHARYA
Man skall vara återhållsam i sina handlingar. Eller måttlig. Sådär lagom.
Ursprungligen handlade det enligt vissa källor om att inte missbruka sex. Men inom yoga tror jag många tar det som en riktlinje som innehåller en hel del annat också.
Lagom med mat, dryck, jobb, vila.
Lite sådär som att för lite och för mycket förskämmer allt.
Att hitta sin egen balans.
Här finns inga regler för hur mycket är för mycket, det varierar från person till person.
Men om man lever enligt satya, och är ärlig mot sig själv, så hittar man nog sin brahmacharya också.
APARIGRAHA
Man skall inte ge efter för konsumtion och materiella krav.
Här går det också lite in i varandra, om man lever enligt asteya och slutar vara girig,
så kommer aparigraha av sig själv.
Och tvärtom.
Allt går liksom lite in i varandra och framför allt påverkar de varandra.
*
När jag började med yoga så stötte jag nu och då på de här orden i sanskrit. De sade mig ingenting. Och jag läste, men kände inte då något samband med mig.
Jag tyckte väl att jag levde rätt så där som man skall.
Min kloka väninna som hållit på med yoga i flera, flera år sade mig att det kommer.
Allt det där övriga som är yoga, förutom rörelserna, de kommer. Ge det bara lite tid.
Jag började ju yoga, som så många andra, för att bli mjukare i kroppen, slippa spänningarna av stress.
Jag hade ingen aning om vad yogasutra var för något.
Omedvetet händer det ändå något inom en så man yogar.
Man liksom börjar tänka mer, eller mer strukturerat.
Jag vill helst inte tänka att jag skulle tänka mer, för jag har alltid haft en rätt livlig trafik bakom pannloben av alla möjliga sorters tankar. Men yogan har på något sätt gett dem lite mer trafikvett, om man kan säga så.
När jag inledde mitt köpstopp i december, var det inte för att jag hade en blåsning om aparigraha stod för - jag hade bara blivit så hjärtligt trött på..ting. I synnerhet onödiga ting.
De här tankarna hade säkert susat i mitt huvud där på yogamattan, och jag kände att jag ville pröva på det.
Jag blev så förvånad när jag sedan började läsa yogasutra och fann dessa.
YAMA - fem små etiska steg.
