SÅ TIDEN GÅR...



Tänker att det är lite märkligt ändå. 

Då i våras när jag, som så många andra hamnade bli - eller fick bli - distansarbetare så var det ändå på något plan en grej som man trodde skulle vara relativt snabbt övergånget. Snart skulle vardagen med att köra till kontoret vara...just vardag igen. 

Men så blev det ju inte. 

På våren var det lite "exotiskt" att ha ett hemmakontor. Och så mycket annat som också då ändrade med diverse restriktioner gjorde ju att man blev mer alltmer en hemma-tomte. Jag började odla mer än jag gjort på eviga tider. Och tyckte det var härligt med en lite fröodling intill hemmakontoret där både tomat, palmkål, några sällsynta perenner, luktärter och lite till fick gro och växa under mina dagligen vakande ögon. Jag njöt av det. Både odlandet och att jobba hemifrån. 

Ändå trodde jag att det skulle vara en övergående grej. På nåt plan övergående. Till hösten skulle coronaviruset krypt tillbaka till sin skumma grotta därifrån den startat, vi skulle ha - tja, insett att den inte kanske var så farligt och dramatiskt som vi befarade då på våren - och så skull vi kanske ha ett vaccin. Och det skulle kanske inte komma en andra våg. Och om det skulle, så skulle den vara lindrigare och inte lika kraftig. För det är ju så virus är. De liksom bleknar efter hand? 

Nej, jag hade inte tänkt att jag skulle ett drygt halvår senare fortfarande jobba på distans så gott som hela tiden och att jag skulle plantera amaryllislökar och kunna följa dess utveckling där vid mitt distanskontor varje dag, på samma sätt som jag följde med min frösådd i våras. 

Det nya normala är kanske annorlunda än vi varit vana med undet en lång tid. 
Däremot har ju historien visat att nya normala kommer och går - hela tiden. 
Och speciellt tacksam kan vi ju vara över att den viss Trump-"normalitet" verkar vara över. For now. 
Hoppas vi också snart kan säga att en viss Corona-"normalitet" är över. 

Däremot tror jag att distansarbete i framtiden blir för allt fler det normala. För där finns så många fördelar. För både arbetsgivare och -tagare. På det vinner alla. 
Det tror jag på. 


Inga kommentarer: