VINTERSEMESTER OCH MARSPLANER


 Ah, idag börjar jag min vintersemester. Det skall bli skönt. Fick precis lagom idag det mesta fixat
så det känns riktigt skönt att lämna över till de som skall vikariera mig. Inga underligheter, eller
mycket som är på hälft. Sällan lyckas det att lämna ett så uppstädat "bord" innan semestern. 

Har egentligen inte några grymma planer för mina lediga dagar. En balkong som vi fått grönt
ljus för att inreda. Och så blir det säkert en liten cruiz med lillungen. Ett besök till stugan. 
Och så ett par styrelsemöten och så teater repetitioner. 
Ja...du läste rätt. Teater repetitioner. 

I ett svagt ögonblick lovade jag ställa upp i en alldeles nyskriven pjäs som skådis. 
Nu är rollen alldeles liten och precis lagom för mig, men ändå. 

I tiderna var jag en ganska så aktiv amatörskådis. Det var otroligt roligt då, så när jag blev
tillfrågad, och fick se min lilla roll, så kände jag att den var perfekt för mig. 
Så ja...i mars är det premiär. 
Det roliga - och utmanande - i en liten amatörteater är att alla gör allt och man får 
verkligen utmana sin fantasi och kreativitet. 
Mitt ansvarsområde är att knåda ihop både affischer och programblad, och så lite grejande
på dräkt- och rekvisitasidan. Och så skall jag spela....tadaaaa...fotograf! Anno 1910. 
Drömroll liksom! Bara att spela en antik version av sig själv. Heh! 

Nu skall jag ta fredagskväll. Gubben har smitit iväg till en granne på
en liten fredagsdrink. Och jo, jag var också bjuden men tackade nej. 
Efter en arbetsdryg vecka är det bara så skönt att krypa upp i soffhörnet, 
tända ljus, hälla upp ett glas vin och sätta på en Spotify-låtlista. 
För tillfället lyssnar jag på fransk chanson och jazz. 
Skriva ett litet blogginlägg. 

Och så kommer katten och vill gosa. Det är min fredagskväll när det är som bäst! 

Ha en fin weekend! 

Kram Maggi






VARDAGSLUNK SOM JAG GILLAR



I min bransch är det full rulle från början av november till medlet av februari. 
Och med full rulle menar jag att det ibland känns att det "brinner i reven" med allt som
borde ha hunnits med igår, med allt som man väntar på att någon samarbetspartner skall
hinna fixa och ja...det är skönt med lite vardagslunk i lämplig tempo igen. 

När jag började blogga för tusen år sedan så var det många (svenska) bloggare som 
tog fasta på det här med Mello som en kväll med lite extra mys och det är en av 
de sakerna som jag ännu vill hålla fast vid. UMK (finska Mello), Mello och ESC 
är som en bubbla man kan dyka in i. Och med det världsläge vi har nu så är 
den bubblan mer än välkommen för många skulle jag tro. 

Nåväl, ikväll blir det då för oss i Finland en extra spännande Mello-kväll då
humorgruppen KAJ är med och tävlar om finalplats. 
KAJs låtar sjungs på dialekt men de har en strålande bra och underhållande lyrik. 

För snart tio år sedan kom de ut med en underbar låt, Taco hej. 

Kolla videon H Ä R

Det roliga med denna video att den är tagen på en enda tagning, de hade stängt av en 
väg någonstans i Österbotten (antar jag för det är så platt ;)) och det fanns liksom
inte möjlighet till fler tagningar. Lite festligt tycker jag. 


Inspirerad av KAJs taco-låt blev det faktiskt taco-plate hemma hos oss ikväll. 
Länge sedan vi ätit det, men lika gott var det som vi mindes. Me gusta! 

Om Mello ännu. Förlåt Sverige, men jag har smyglyssnat på Måns Z' låt och den 
saknar nog lite nytänk. Låter som något som man föll i trans för då Mello var nytt. 
Men jag skall ge showen ännu en chans. Såsom också KAJs show. 
Har inte lyssnat på hela låtarna, inte heller sett bitar ur showen. 
Så pass gammalmodig är jag att jag gillar att vänta på det "riktiga" uppträdandet. 

Min åsikt om Finlands bidrag med Erika som sjunger 'Ich komme' steg med flera
steg då jag såg scen-showen. Låten i sig delar åsikter rätt så starkt, men jag tror
att hon kan gå långt i ESC. Hon har en sådan karisma och en scenutstrålning som få. 
Sedan kan man tycka både si och så om hennes erotikspelande framträdande, men
jag gillar det. Inte tycker jag att den är speciellt "naughty". Tvärtom så
hör jag till de som ser hennes scenframträdandet som en manifestation att det är 
fullständigt okej att en kvinna kan njuta lika fullt ut och lika häftigt av bra sex 
som en man. Inte som att hon skulle bli "utnyttjad som kvinna" eller "nedvärderande
och materialiserad som kvinna". Kan inte alls se det så. 

Och satt häromkvällen och slötittade på andra redan invalda bidrag till ESC och 
där finns en hel del intressanta bidrag som lite testar gränserna. 

OM det nu finns gränser i ESC och det är kanske det som gör att jag tycker att 
ESC är så skön. I en värld med så mycket tragedi, så mycket oro, så mycket
elände så är det onekligen ganska skönt att för stunden kliva in i en ESC bubbla
där det bara finns musik, stor show, humor och lite snäll galenhet. 
Ingen tar skada av ESC. Världen utanför är bra mycket mer riskabel för den 
mentala stabiliteten. 

 

Oj, det blev visst ett Mello-inlägg det här. Så kan det gå när fingrarna fritt
får dansa över tangenterna utan några större restriktioner. 

Här hemma får vi snart ta bruk balkongen. Längtar redan efter att få hänga duk-
tyngderna på någon fladdrig duk och invänta sommaren. I och med att balkongen
nu börjar vara klar och vi fått den inglasad har vi ÄNTLIGEN igen haft möjlighet
att sova med fönstret öppet. Tidigare ville jag inte öppna det för allt byggnads-
och slipdamm som hängde tungt i luften men också för att jag helst inte ville att 
katten Iris skulle klämma ut sig genom springar och ge sig ut på äventyr hon inte 
än är redo för. Nu när balkongen är glasad finns inte den risken längre och
ÅÅÅÅÅÅHHHHH....så gott jag sover igen när jag får syreknarka åtta timmar varje natt. 

Vilken skillnad! Så jag saknat nattsyre! 

Snart är det dags för lite Mello i det här soffhörnet. 

Kram Maggi

 Ps. den där torra krukväxten på fönsterbrädet är
min fina, fina vildpelargon. Den brukar vissna ner till vintern och se riktigt risig ut så här på
våren. Men i år ser den mer risig ut än någonsin och jag är inte helt säker på att den 
överlevt vintern. Tidigare år har den övervintrat på samma plats, men i år har vi haft det 
varmare i sovrummet när vi inte kunnat ha fönstret på glänt och samtidigt har det varit
mindre ljus då huset varit inplastat i och med fasadrenoveringen. 
Tror inte den tar sig - tyvärr. Inte lätt att hitta sticklingar till vildpelargon och jag var
dum nog att inte själv ta sticklingar i höstas för att vara på den säkra sidan. 
Den hade ju övervintrat så fint innan...










ROSA STÄNK OCH TUNGA TANKAR


Igår var det vändag, alla hjärtans dag, Valentine's Day, you name it. 
Hade en riktigt bra dag, vilket ibland faktiskt kan bestå av skåprensning. 
Jo, du läste rätt! Är väl inte byns värsta veckostädare, men jag finner en stor njutning
i att ha ordning i skåpen. I går gav jag mig i kast med mitt "skrot-skåp". 
Det skåpet innehåller allt från gamla ting som jag ärvt/fått/köpt. En del sådant som jag har 
till rekvisita vid fotografering, och visst har en och annan pryl därifrån varit utlånad
till någon teaterpjäs också. En liten skattgömma med andra ord. Riktigt gamla böcker, min pappas
diskus och min mammas vaser. En antik lödkolv och ljusstakar i både silver och fusk. 
Och allt där emellan...

När jag städade hittade jag den här fina parfymflaskan som jag fått då gubben 
besökt Köln vid något skede. Det tillverkas på samma sätt sedan 1709, och eftersom jag
gillar både den gustavianska stilen och också i allmänhet gamla ting så är den ju
perfekt för mig. Heh! Fascinerande att tänka att det var ungefär så här man doftade
på 1700-talet. Vill du läsa mer så skutta in H Ä R  . 


Nåväl, i samband med skåpstädningen så fick det svarta skåpet lite
nytt "pynt" på sig, och ett par dynor fick redan lite mer vårlig klädsel. Det var så rofyllt att
få ordna och plocka bort gammalt och lägga fram nytt (alltså från skåpet) för att lite ändra på
inredningen. Samtidigt kan jag känna mig lite fånig, också över att dela det hit till bloggen. 


Bara en snabb titt på nyheterna i dagens lägefår en att inse att det minsann finns
större och viktigare frågor än huruvida dynvaren skall vara rosa i vår, eller
kanske vita? Jag är en nyhetsfreak och brukar tycka att det är oerhört intressant med
allt som händer i världen. Och det gör jag nu också, bara att det börjar bli för
tungt ibland att försöka ta till sig allt som händer. Och i någonstans där tänker
jag att även om det är rätt banalt med att pynta sitt hem och dessutom skriva om det, 
så är det för mig en slags viloläge från allt elände i världen. Det är skönt, och 
kanske till och med behövligt att göra så ibland? Andra ger sig ut på en joggingrunda, 
någon klyver ved, kanske man spelar i timmar på något instrument. 

I dessa märkliga orostider tänker jag ofta på mina föräldrar, de som upplevde
kriget och även om de sällan talade om krigstiden - min pappa ville nog inte minnas, 
och min mamma var av naturen en framåtblickande person - så har jag
ändå blivit i den uppfattningen att de levde ganska normalt. 
Kanske jag något tag tar och berättar lite gamla berättelser. 

Kanske jag känner lite extra kopplingen till gamla tider för jag var
här för en tid sedan och såg den strålande filmen 
'Aldrig ensam' av Klaus Härö 
som baserar sig på verkliga händelser. Händelser som jag tror många inte kände till. 
Hur Finland kom att skicka hit komna judar tillbaka hem till Tyskland
och hur en man försökte stoppa det. Lite som Schindlers List, fast
det här är från Helsingfors. En mycket berörande och viktig film. 

Kolla trailern H Ä R

Hmmm...hur skall jag nu knyta ihop det här inlägget? 
Jo, tänker att fast världen kan te sig lite kaotiskt så är det för de allra
flesta bara det lilla i sina egna cirklar man kan påverka och  att det är
viktigt att fokusera på det, även om det kan kännas lite ytligt. 
Får det en att må bra - gör det! 

Och till sist. Hoppas att vi aldrig glömmer historien och att vi 
skulle lära oss av den. Vilket just nu känns lite som om man inte gör det.

Kram Maggi
 

VARFÅGEL, SNÖGUBBAR OCH VÅRTECKEN



Tog en liten tur till stugan främst för att se till de övervintrande växterna i det 
vi kallar annexet, det som sommartid är en kombinerad gäststuga och mitt distans-
kontor. Där såg allt väl ut, tack vare den milda vintern. 

På väg till stugan lyckades jag fånga en liten fluffig filur på bild. 
Inget mindre än en varfågel. Varfågeln är en nordligare art, som antagligen
tack vare den milda vintern stannat här i sydligaste Finland. Normalt skulle jag säga att
de nog flyttar längre söderut. Själv har jag aldrig lyckats se en. Och skulle knappast
gjort det nu heller om inte min ornitolog-gubbe hojtat till i framsätet något i stile med att: 
- STANNA, jag tyckte jag såg en varfågel! 

Sin lilla storlek och "gulliga utseende" till trots så är det alltså ändå en rovfågel. 
Tidvis i alla fall. När den sitter så här, rätt art-typiskt, uppe på en gren eller annat 
som sträcker sig ovan övrig vegetation och håller koll på omgivningen är den ute på 
matjakt. Så var det också här bilden togs. Runt omkring var det lite videbuskar, men i
övrigt ett gräsbevuxen gammal åker. 

Dess latinska namn är 'Lanius excubitor' där Lanius betyder slaktare, vilket syftar på att
den - sin lilla storlek och gulliga utseende till trots - inte tvekar att nappa ett byte
nästan lika stort som den själv är. Det gamla namnet på fågeln, törnskata, säger kanske
något om dess beteende. Lyckades den fånga en sork så spetsade den sitt byte på en
törnpigg eller på något annat spetsigt i väntan på att bli uppäten. 

Excubitor betyder vaktpost och det utnyttjades i tiderna till att fånga tex falkar, då
varfågeln med låg tröskel varnar för annalkande rovfåglar. 

Med andra ord en mycket intressant fågel, och inte helt vanlig att få syn på. 

I gamla tider trodde man till och med att det betydde olycka om man fick syn på
en varfågel. Tur att jag inte tror på gammalt skrock för jag är riktigt
glad över att se denna rara fågel. 


Vi fortsätter i fågeltemat...eller i fågelmat.
Tidigare under vintern så knåpade jag ihop lite vintermat åt småfåglarna. 
Jag lagade kombinerade äppel/talgbollshängen och
kletade in gamla kottar i talg och så gjorde jag dessa små snögubbar. 
De är lagade av en blandning av kokosfett och talg och hade ju varit fina att
hänga upp i vintrigt landskap...vilket inte kommit till dessa sydfinska trakter
denna viner alls. Är ju lite tudelad till det hela. Samtidigt som jag kan sakna fina, 
vackra vinterdagar då också dessa snögubbar känts mer "rätta i tiden" att hänga upp
till småfålarnas glädje och hjälp till överlevnad så gillar jag att mina övervintrande växter
som sagt verkar må bra i sin vintervila.

Knepigt att liksom villa äta kakan och ha den kvar. 
Nu hängde jag upp de sista snögubbarna. Antar att det inte i år blir mer 
vinter än så här. 



Den milda vintern har också gjort att hjortarna lämnad trädgården i
fred. De har nog hittat mat på annat håll. 
En sväng genom trädgården visade sig att några tulpanlökar
minsann redan börjat sticka upp sina knoppar och den nergrävda krukan
med pärlhyacinter också börjat visa tecken på liv. 

Och till min förvåning så har också den skruttiga tidlösa-löken krystat ut
lite nytt liv. Det hade jag inte trott! I vår skall jag nog se till att den kommer ner i jorden
och slipper sin lite udda tillvaro i en liten kruka. 

I övrigt var det underbart att besöka stugan. Vinterstormarna
hade satt sina spår med mängder av nerfallna trädgrenar. Något, ingen aning
vad, hade varit inne i vårt vedlider och tydligen fått panik för trädgårdsredskap
och krukor hade fallit ner från sina upphängningar och från hyllor. 
Kanske att liderdörren blåst upp (den saknar hake för tillfället - bör åtgärdas i vår)
och in har en katt/mink/utter lyckats smita och sedan hamnat i panik? 
Kanske en snäll granne på sin kvällspromenad sedan stängt dörren, för
den var nu stängd. Vissa saker förblir ett mysterium. 
Ingen större skada skedd. 

Havet svallade öppet så antagligen blir det ingen is på havet i år. 
Kniporna flög iväg från viken med sin kännspaka visslande flykt. 
En svan dröjde sig kvar och fortsatte lugnt simma vidare. 

Får mig att längta ut till stugan för en lite längre tid än bara en 
snabbvisit. Skall kolla kalendern lite. Borde nog finnas möjlighet till det. 

Kanske skall jag introducera sommarstugan åt Iris? 


Kram Maggi


 

FASTLAGSBULLE ELLER SEMLA?



Det där dilemmat känner alla till som har besökt grannlandet. 
I Finland äter vi semla lite var dag, för här hos oss är det ett runt bröd som
man ofta äter till frukost. Det vill säga en fralla. 
Medan en semla i Sverige betyder just en fastlagsbulle. Samma språk,
men med lite olika nyanser. Lite samma som simma och bada. 
Här i Finland simmar vi i allslags vattendrag, men om någon frågar om 
vi skall bada så då går vi antigen in i bastun för ett bastuBAD eller så går
sjunker vi ner i ett BADkar fullt med varmt vatten. Heh. 


Jag var i år ute i god tid med att baka mina fastlagsbullar. Det berodde egentligen
på att sönerna kom in på ämnet och frågade om de inte kunde få hemlagade SMÅ 
fastlagsbullar. Köpisbullarna är säkert goda, men det är väldigt mycket bulle att smälla
i sig. Så ja. Jag har bakat. Och av en normalstor deg blir det ju en mängd bullar, 
så nu har jag också ett litet gäng frysta bullar som får komma fram när det börjar vara
"rätt tid" för fastlagsbulle, dvs till fastlag som i år är rätt sent. Först i början av mars. 

När jag googlade när fastlagen skall infinna sig i år snubblade jag över denna lilla notis
från femtiotalet där någon stackars bagare fick böta för att han sålt fastlagsbullar för tidigt. 
Kunde vara läge ibland att återinföra denna regel, så man skulle slippa jul i oktober och 
andra säsongsbetonade grejer några månader före den egentliga högtiden. 
Tycker om när säsongsmat är just säsongsbetonat. 
Jo vars, jag kan låta bli att köpa fastlagsbullar genast efter nyår, men ändå. 

Och för att riktigt röra om i fastlagsbullegrytan, så gillar hela min lilla familj
fastlagsbulle med   s y l t  , så där som barn gör. 
På det sättet är vi lite barnsliga. 

Kram Maggi