Tog en liten tur till stugan främst för att se till de övervintrande växterna i det
vi kallar annexet, det som sommartid är en kombinerad gäststuga och mitt distans-
kontor. Där såg allt väl ut, tack vare den milda vintern.
På väg till stugan lyckades jag fånga en liten fluffig filur på bild.
Inget mindre än en varfågel. Varfågeln är en nordligare art, som antagligen
tack vare den milda vintern stannat här i sydligaste Finland. Normalt skulle jag säga att
de nog flyttar längre söderut. Själv har jag aldrig lyckats se en. Och skulle knappast
gjort det nu heller om inte min ornitolog-gubbe hojtat till i framsätet något i stile med att:
- STANNA, jag tyckte jag såg en varfågel!
Sin lilla storlek och "gulliga utseende" till trots så är det alltså ändå en rovfågel.
Tidvis i alla fall. När den sitter så här, rätt art-typiskt, uppe på en gren eller annat
som sträcker sig ovan övrig vegetation och håller koll på omgivningen är den ute på
matjakt. Så var det också här bilden togs. Runt omkring var det lite videbuskar, men i
övrigt ett gräsbevuxen gammal åker.
Dess latinska namn är 'Lanius excubitor' där Lanius betyder slaktare, vilket syftar på att
den - sin lilla storlek och gulliga utseende till trots - inte tvekar att nappa ett byte
nästan lika stort som den själv är. Det gamla namnet på fågeln, törnskata, säger kanske
något om dess beteende. Lyckades den fånga en sork så spetsade den sitt byte på en
törnpigg eller på något annat spetsigt i väntan på att bli uppäten.
Excubitor betyder vaktpost och det utnyttjades i tiderna till att fånga tex falkar, då
varfågeln med låg tröskel varnar för annalkande rovfåglar.
Med andra ord en mycket intressant fågel, och inte helt vanlig att få syn på.
I gamla tider trodde man till och med att det betydde olycka om man fick syn på
en varfågel. Tur att jag inte tror på gammalt skrock för jag är riktigt
glad över att se denna rara fågel.
Vi fortsätter i fågeltemat...eller i fågelmat.
Tidigare under vintern så knåpade jag ihop lite vintermat åt småfåglarna.
Jag lagade kombinerade äppel/talgbollshängen och
kletade in gamla kottar i talg och så gjorde jag dessa små snögubbar.
De är lagade av en blandning av kokosfett och talg och hade ju varit fina att
hänga upp i vintrigt landskap...vilket inte kommit till dessa sydfinska trakter
denna viner alls. Är ju lite tudelad till det hela. Samtidigt som jag kan sakna fina,
vackra vinterdagar då också dessa snögubbar känts mer "rätta i tiden" att hänga upp
till småfålarnas glädje och hjälp till överlevnad så gillar jag att mina övervintrande växter
som sagt verkar må bra i sin vintervila.
Knepigt att liksom villa äta kakan och ha den kvar.
Nu hängde jag upp de sista snögubbarna. Antar att det inte i år blir mer
vinter än så här.
Den milda vintern har också gjort att hjortarna lämnad trädgården i
fred. De har nog hittat mat på annat håll.
En sväng genom trädgården visade sig att några tulpanlökar
minsann redan börjat sticka upp sina knoppar och den nergrävda krukan
med pärlhyacinter också börjat visa tecken på liv.
Och till min förvåning så har också den skruttiga tidlösa-löken krystat ut
lite nytt liv. Det hade jag inte trott! I vår skall jag nog se till att den kommer ner i jorden
och slipper sin lite udda tillvaro i en liten kruka.
I övrigt var det underbart att besöka stugan. Vinterstormarna
hade satt sina spår med mängder av nerfallna trädgrenar. Något, ingen aning
vad, hade varit inne i vårt vedlider och tydligen fått panik för trädgårdsredskap
och krukor hade fallit ner från sina upphängningar och från hyllor.
Kanske att liderdörren blåst upp (den saknar hake för tillfället - bör åtgärdas i vår)
och in har en katt/mink/utter lyckats smita och sedan hamnat i panik?
Kanske en snäll granne på sin kvällspromenad sedan stängt dörren, för
den var nu stängd. Vissa saker förblir ett mysterium.
Ingen större skada skedd.
Havet svallade öppet så antagligen blir det ingen is på havet i år.
Kniporna flög iväg från viken med sin kännspaka visslande flykt.
En svan dröjde sig kvar och fortsatte lugnt simma vidare.
Får mig att längta ut till stugan för en lite längre tid än bara en
snabbvisit. Skall kolla kalendern lite. Borde nog finnas möjlighet till det.
Kanske skall jag introducera sommarstugan åt Iris?
Kram Maggi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar