LIVING IN MY CAR...


Klockan är redan nästan natt. Solen färgar himlen
vackert gul och ljuset verkar inte ta slut ens då midnatten närmar sig.
Jag packar det sista i bilen. 
Bilen, som kommer att vara sonens och mitt hem ett par veckor framöver.

Jag har ju de senaste åren nu och då rest så att bilen ha varit både mitt hem 
och delvis min arbetsplats, men jag har nog aldrig riktigt dokumenterat 
annat än platserna jag åkt till. Kanske jag denna gång skall ge själva boendet under
resan en synligare roll? Det är många som undrar om det inte är sjukt obekvämt 
att resa så som jag valt att göra. 
Nja...jag är ju en livsnjutare i själ och botten, så jag gör absolut allt 
för att ha det gott och skönt även om omständigheterna är lite enklare. 

När min nuvarande bil tar sin sista suck och jag måste börja titta efter
en annan bil, så är kriterierna följande:

Fyrhjulsdrift för att klara av lite tuffare terräng vid behov.
Utrymmet bak i bilen skall vara långt nog att jag kan sova raklång utan problem.
Och så skall det utrymmet bli plant, så man kan sova där utan risk att hitta
sig själv som en skrynklig kringla i fotändan av "sängen". 

Jag har lite börjat kika på en skåpbil att göra om. Jag kunde ju välja en husbil, men 
jag tycker genuint illa om allt det plastiga i husbilar. Jag har svårt för det. 

Jag bil-luffar så mycket hellre enklare men mindre plastigt.

(dessutom kan jag inte för min värld förstå varför alla, precis alla, 
husbilar skall se ut som gigantiska förrymda kylskåp på hjul)!
Varför kan inte husbilarna ha andra färger, som fina mossgröna, eller
vinröda, eller antracitgrå? Då kanske, eventuellt, möjligen kunde
jag överväga en husbil. OM man fått bort all den plastiga känslan på
samma gång. Inte bara känslan...plasten skall bort! 



Hon här stannar hemma denna gång. Hon är ju inte speciellt förtjust i att bila.
Skulle hon vara det, skulle hon vara hela tiden med mig. Som det är nu med henne, 
så får hon stanna hemma från de lite längre roadtripparna. 

Fast jag väljer att leva i bilen eller tält under mina roadtripar för den frihet det ger,
så vill jag ändå ha det "lyxigt" utgående från de möjligheter det ger.

Vi kommer till exempel att till största delen laga vår mat på spritkök,
men som jag tänker så behöver ju maten inte vara tråkig bara för den skull?
Bra, och god, mat är ofta enklare än man tror.



Lite som idag.

Vi hade strålat ihop en rejäl del av La Familia och jag bjöd på
enkelt tillredd gös som fick en och annan "tummen upp" av matgästerna. 

Gjorde en "röra" av stekt bacon, stekta champinjoner, stekt lök och 
en liten knippe färsk dragon. 
(Jag äter ju inte kött själv, så innan jag blandade i baconen så tog jag 
åt sidan en bit av röran bara för mig...om nu nån undrar...) 

Fiskarna fylldes med röran och resten fick ligga brevid medan 
fiskarna blev klara i ugnen. Så simpelt och så jä*la gott! 

Just sådan här mat älskar jag. Enkel, med rena smaker. 

Lite som att bo i sin bil.

Enkelt, simpelt  - på ett befriande gott sätt.

Inga kommentarer: