Vi börjar turistandet här, där Fylkesvei 63 börjar
(eller slutar, beroende på varifrån man startar - höh, förstås...)
Vi börjar också med att konstatera att det inte finns ett enda foto som skulle
ge rättvisa åt vyerna, vägarna, utsikterna längs den här vägen!
Låter som en klyscha, men så är det bara!
Direkt då man viker in på Fylkesvei 63 ser man Djupvatnet, sjön som ligger 1000 m ovan havet,
där vattnet är sådär lite overkligt blått. Det är hisnande vackert!
Efter ett tag kommer ett vägskäl som man nog inte skall missa. Det är avtaget upp till
Dalsnibba, faktiskt Europas högsta vy över fjord som man kan ta sig upp till med bil.
Det kostar en liten slant att utsätta sin bil för en klättring upp längs hårnålskurvor,
och utmana bromsarna på vägen ner. Men jag anser att det är värd de slantarna.
Man kommer upp till 1500 över havet och utsikten ja...
...vad kan man säga?
Den klassiska vyn över Geirangerfjorden. Den man ser när man
googlar Geiranger, verkligheten tar dock andan ur en.
Här uppe på Dalsnibba byggde man 2016 en Skywalk som gör att man kommer
ut över stupet och kan även se neråt. Får det att pirra i magtrakten.
Isynnerhet för en med lite höjdrädsla, eller kanske inte rädsla precis - mer som
en obekväm känsla bara - är dessa stup alldeles precis lagom att hänga över och
ta sin alldeles egna bild av vyn som finns avbildad i tusental.
Men det är min vy.
Här tyckte sonen att det var en fantastiskt bra idé att klättra ner och ut på en klippa som
sköt ut över stupet. Jag har, om möjligt ännu mer jobbigt pirr i magen och yrsel bakom pannloben, när jag ser mina barn (ingen j*vla skillnad hur gamla de blir, tydligen) på ställen som inte
är helt safe. I min envisa mamma-hjärna är en klippkant 1500 m upp inte sinnebilden
av en safe plats. Inte på något plan liksom...
Så bara att svänga mig 180 grader och börja planlöst fotografera utsikten åt det andra hållet istället
tills grabben är klar med sitt klättrande på klippkanterna.
Måste googla om någon trillat ner någonsin...
Tryggt och välbehållna tillbaka i bilen som nu skall testas på bromskapasiteten.
Att köra med en GPS ger en liten aning om vad som komma skall.
Myser i bilen när jag ser på alla hårnålskurvor som skall rattas igenom innan
vi är nere vig Geirangerfjorden.
Mer om det sedan.
P.s. Ja, det är läge att köra på låg växel och låta motorn hjälpa till med
bromsandet och spara lite på bromsarna på det sättet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar