PÅ MORGONNATTEN...


Under nattens mörkaste timmar var det bara att försöka sova lite. En björn rörde sig förbi, men var bara som en skugga och inget som kameran klarade av att fånga på bild. 
I gömslen är väggarna och bänkarna och golven isolerade med cellplast eller med liggunderlagsliknande material för att dämpa ljud inifrån kojorna. Det gör det hela också enkelt att bädda...Bara att breda ut sovsäcken och lägga sig. 
Jag sov på bänken vilket var i hårdaste laget (golvet var nog mjukare, men man rymdes bara två att sova på golvet) men visst slumrade jag till. Tur i oturen att sömnen var lite si som så, för annars hade vi nog missat "morgonbjörnen".

Solen hade precis stigit upp när en ensam björn kom förbi. 



Natten hade varit rätt så kvav, det hade åskat kvällen innan. 
Jag hade både tröja, sockor och till och med en mössa med mig för nätterna kan vara kyliga ute på myren, men den här natten klarade jag mig bra med kortärmat i sovsäcken. 

Om det var nattens värme eller vad, men plötsligt gled björnen sakta ner i vattnet och tog sig ett långt och till synes njutningsfullt morgondopp. 


Det är otroligt hur tyst dessa bamse-djur rör sig. Man skulle kunna tro att det skulle plumsa och skvätta när en björn glider ner i vattnet, men det gick så tyst till att killen i gömslet intill inte vaknade.
Följaktligen missade han bad-bilder på björn vilket säkert harmade! 


Det var en lätt morgondimma som drog fram som små tunna stråk av dis över vattenytan. 
Stundvis kändes det nästan lite overkligt, lite som att se på en film. Inte som att det var på riktigt att det badade en björn tio meter ifrån. 



Efter ett tag lät jag kameran vara och satt bara och beundrade detta fantastiskt vackra djur. 
Den morgonen kom det inte fler björnar. En ensam varg strök förbi i skogskanten, i övrigt var det bara tyst. Så tyst det kan bli.


De andra kröp ner i sina sovsäckar och sov en stund medan jag blev sittande vaken, smuttande på kaffe som redan började vara rätt så svalt och bara tittade på när en ny dag vaknade. 


Trut-ungen hade hittat något smarrigt att äta. I övrigt var det stilla runt den lilla sjön. 

Innan jag åkte ut hit till gömslet hade jag inte egentligen haft några förväntningar alls. Jag visste ju inte ens om det skulle visa sig några björnar alls. 
Men natten erbjöd på mer än jag hoppats på. 

Jag började packa ihop min kamerautrustning och stuva in sovsäcken i sin påse. 
Solen hade börjat värma. 


1 kommentar:

Grynbär sa...

Otroligt fina bilder och vilken spännande och fin upplevelse!