nature photography garden food home inreding trädgård natur skärgård mat yoga

TVÄRS ÖVER FINLAND...


Riktigt åt vilket håll Ryssland ligger från den här vyn är jag aningen osäker på, men till gränsen skall det väl inte vara längre än några hundra meter. När jag sedan hade packat ihop mig efter den andra natten ute på myren så styrde jag kosan precis tvärs över Finland...

...till andra sidan. Därborta bakom horisonten ligger Sverige. Jag har faktiskt ingen aning var exakt riksgränsen går ute till havs, äkta landkrabba som jag är. Heh.

Det är sällan som jag så där på riktigt semestrar i hemlandet, så nu när jag hade ett par dagar extra ledigt så blev det att snurra runt en aning utan större mål och mening om man skall vara ärlig.



Åkte ett varv till Brahestad, en fin gammal stad. Brahestad har ju, föga överraskande fått sitt namn efter ingen mindre än Pehr Brahe. Den första planen var att man skulle bygga en stad vid den gamla hamnplatsen på Satamakangas, men den platsen var för låglänt för ändamålet och så valde man en plats längre norrut. Efter att Brahe 1652 hade införskaffat Salois socken i sin ägo, han var då friherre av Kajana, gav han staden sitt namn; Brahestad. 

Vi käkade en take-away-lunch från ett ställe som valts till Finlands godaste kebab, eller lillungen käkade kebab och jag tog pommes frites med fetaost - ja, jag fick ju en lite förvånad blick då jag beställde min mat - kebab, men utan kebab då. Restaurangen hade just precis blivit landskändis just för köttet, så jag kan ju förstå att de undrade vad jag gjorde där...;)

Ja, men den, kebaben,  lär ha varit riktigt god. 

Besökte ett museum - de fakto Finlands äldsta. I packhuset vid stranden finns muséet som grundades 1862. Absolut värt ett besök om man är i knutarna. 
Fick samtidigt svar på en fråga som jag nu och då reflekterat över men aldrig kommit mig för att ta reda på svaret; på många museum ser man skyltar om att man inte får fota med blixt. 
Passade på att fråga varför man inte får göra det. 
Det har med det att göra att ljuset från blixten är på samma sätt som solljuset skadligt för tex tavlor och så. I synnerhet förr, innan digikamerornas tid var blixtrarna så starka så det säkerligen var skäl att förbjuda blixtar. Numera är blixtarna svagare men man vill ändå undvika riskerna med att något känsligt föremål skulle ta skada. Det gör det ju inte av en blixt, men om många, varje dag, året runt, fotar samma föremål så finns risk för skada. Och de där grejerna i muséerna vill vi ju skall hålla sig så fina det går åt följande generationer också. 

I det här muséet var det okej att fota - fast utan blixt då. Jag hade kameran i bilen, så inga bilder... 




Övernattade i Kalajoki, alldeles intill en av Finlands finaste sandstränder. Hade lite planerat att gå en naturstig som fanns i närheten, men inte fullt så många timmar sömn på närmare tre dygn och en god pizza med ett glas rött, lite slöhäng på stranden i kvällssolen gjorde sitt till att sängen började kännas 
som ett fantastiskt mycket bättre alternativ.





Innan jag kröp till kojs gick jag ännu en sväng ner till stranden för att kika på solnedgången. 
Det var skönt att sitta där en stund och se solen försvinna. 

Efter det här kommer vardagen att krypa allt mer närmare, det är inte höst, men mustig sensommar i luften. Jag brukar säga att jag har två absoluta favoritmoments i min årstidskalender.

Den första är när man märker att vinterns rygg äntligen är bruten. Det är ljust, smältvattnet rinner och solen värmer mer än vinden kyler. 

Den andra är nu, som typisk höstmänniska, älskar jag när färgerna i naturen blir lite mer mustiga (i juli tycker jag allt är mest samma gröna monofärg). På samma sätt som på försommaren finns det plötsligt mer nyanser att se. Ljuset är mjukare. Kvällarna varma och mörka. 
Augusti, september och oktober hör till mina favoritmånader. De är alla där och väntar på mig nu.

En kan bara gilla! 

Inga kommentarer: