nature photography garden food home inreding trädgård natur skärgård mat yoga

VARGARNA OCH BJÖRNTJEJEN...


Den första natten såg jag bara skymten av varg på håll, alldeles vid skogskanten. 
Den andra natten, därute på myren, visade de sig lite mer men ändå på rätt långt håll.


Det började med att båda vargarna höll till ett bra tag i skogsbrynet medan björnen kalasade på det som fanns kvar av djurbetet. Så började den ljusa honan lunka över myren bortåt. Efter ett tag följde hanen efter. 

De var borta en stund men så kom honan tillbaka lunkande igen med bestämda steg och när björnen vände ryggen till så var hon där och lyckades slita loss ett rejält bit kött som hon knappt orkade bära. 
Björnen såg väl inte på denna stöld med alldeles blida ögon, utan gav sig efter vargen för att tydligen ta tillbaka stöldgodset. 

Då kommer varghanen springade över myren och försöker genom att bita och anfalla björnen rikta dess uppmärksamhet mot sig själv så varghonan skall hinna undan med maten. 

Det blir lite tumult och alla tre springer in i skogen dit kameran inte når. Tydligen gick köttbiten sönder i flera delar, för efter ett tag stod alla tre i skogsbrynet och kalasade - på behörigt avstånd från varandra. 

Också havsörnen som hade haft koll på läget från en trädtopp i närheten dök ner och fick sig något ätbart den med. 


En stund senare dök en liten björnhona upp på myren. Den här björnen var betydligt mindre än de andra och, om man nu kan kalla en björn sirlig, så var hon på något vis precis det. 
Fick senare höra att det var frågan om en två-årig hona. 
Hon var mycket försiktig och rätt ängslig i sitt väsen. Hela tiden spejade hon omkring sig med 
öronen på helspänn. 
Hon var bedårande!



Länge fick hon inte ha myren för sig själv före ett par andra större björnar kom lufsande. 
Hon var alldeles tydligt i underläge och satt spänt och följde med vad de andra björnarna tänke göra.


När de närmade sig henne så sprang hon iväg, men stannade ett stycke ifrån, ställde sig upp på bakbenen och stod så ett bra tag och följde med vad de andra björnarna sysslade med. 
Därefter smög hon uppenbarligen bakom våra kojor till andra sidan av myren, för där fick jag syn på henne om ett tag.




Då hade det redan blivit så pass mörkt att det började bli knepigt att få några bilder alls, 
så det blev mest att bara sitta och se på alla björnar som gick omkring på myren. Alla, säger jag.
Ja, de var faktiskt som mest sex stycken där på en gång!


Efter ett tag vandrade också de vidare, försvann som tysta, mörka skuggor mot skogsbrynet.
Vi lade oss för att sova, i det här gömslet fanns det riktigt sköna sängar med mjuka madrasser att krypa upp på och jag tror jag somnade innan jag ens fick huvudet på dynan (läs; en hopskrynklad tröja). 

Det tog ett tag innan jag rensade bland alla bilder som jag tagit under dessa två nätterna. Men det tog också ett tag att låta upplevelsen sjunka in. Så glad över den upplevelsen! 





Inga kommentarer: