Den är magisk. Det vet vi alla. Och att äta ute första gången. Det är också magiskt!
Men innan vi är där så får vi lov att backa lite. Vi tar det här med kol först.
För ett antal år sedan började min exkollega med kolning i mila,
en urgammal tradition som mig veterligen ingen annan i Finland sysslar med.
I fem års tid nu så har de varje år tänt sin mila och tillverkat kol.
Jag skall inte gå in på ett område jag inte (än) vet så mycket om så bäst att
ni läser mer om kolmilning HÄR på Malmbacka
Rysligt intressant!
Jag skall absolut vara där i höst när kolmilan tänds.
Tills dess får jag nöja mig med att tända årets första grill med äkta inhemsk Malmbacka-kol.
Vi som bor och rör oss i Västra Nyland har ju tur för det är i Snappertuna Malmbacka ligger.
När jag körde förbi för att plocka upp min kol-påse, så hade jag tyvärr lite
tight tidtabell, men när den här påsen är slut, så återkommer jag och tar minsann
lite bättre tid då för att hinna gå natur-/info-stigen på Malmbacka
som snabbt kikat verkade jätteintressant!
Jag återkommer till det!
Men idag var det som sagt grillöppning. Något blygsam sådan, men dock.
Gubben och jag sammanstrålade på stugan för ett dygns semester och
forstätter sedan åt olika håll igen.
Och ja, det är min soyakorv som ser ut som om den hade fått jobbiga utslag,
medan gubbens 87% kött-korv inte ens att börjat inleda
sin mognadsprocess.
Skall bara komma ihåg att inte slänga dem på grillen samtidigt nästa gång...
Och jaaaaa...vi käkade ute första gången för i år!
Det var friskt, ja. Det var nästan litelite varmt, ja. Och alldeles underbart
att igen återuppleva doften av grill, känslan av sol och (lite) värme
och ljudet av vågor och skränet av måsar.
Nu blir det bara bättre och bättre och bättre...
Och just det ja!
Gräslöken har kommit upp i odlingslådan!
Bara det liksom!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar