IN FINLAND WE HAVE THIS THING...


...called Pizzaperjantai.

Pizzafredag. Förmodligen någon ivrig reklammakare som fått en aha-upplevelse
och börjat köra in pizzafredag som begrepp i människors sinnen.
Jag tror hen har lyckats, pizzafredag är ett litet begrepp redan.

Nu märker ju den uppmärksamme att det minsann inte är fredag idag.
Snarare tvärtom. Det är måndag, men se nu är det så lyckligt att 
det idag är både måndag och kind-of-fredag ändå.

In Finland we have this thing called självständighetsdag och det 
är ju av förståeliga skäl en helgdag. Så det är fredag på måndag i år.

Men till pizzan ja.

För en tid sedan ramlade jag in på en av Helsingfors mer seglivade krogar
och det kom sig att jag beställde en pizza där. 
Restaurangen är känd för sina ölsorter
(vilket jag inte begriper mig på, har aldrig lärt mig dricka öl, 
men också för sina kött-och korvkorgar som mättar vilken "karlakarl" som helst.)
Som "köttvägrare" blev alternativen på menyn inte så många, men det hänger jag
verkligen inte läpp för.
Åt en av de godaste pizzorna, alla kategorier, den kvällen.

Ni vet den där känslan när man bara vill att sällskapet man är ute med 
skall var tysta och koncentrera sig på sina korvar och köttbitar och ölen, 
så man själv kan för fullt känna in sin nya pizzaförälskelse.

Restaurangen heter VIISIPENNIÄ och har hängt med sedan 1956.

*

Ikväll, den kommande självständighetsdagen till ära, blev det 
ett försök att återskapa pizzan.
Att det lyckades! 

Ingredienserna är nämligen riktigt finska.
Lax och "muikkor".

Pizzan blir kanske inte vacker, men god....jo, ah, åh! 

*

Så här gjorde jag:

Helt vanligt pizzabotten med receptet på pizzamjölpåsen.
(en liten plåt)

Så lite tomatsås på (brukar köra en mild "pastasås" på burk
om de övriga påläggen är milda i sin smak så tomatsmaken 
inte tar över.

Sedan stekte jag lätt upp en liten bit skivad purjo och en
vitlöksklyfta.

Bredde osten över.

Och på den tunna bitar av gravad lax, och
ett par nävar färdigstekta muikkor.

Och så in i ugnen på 225 grader för en kvart.

Sedan råkade jag ha lite svart "rom", dvs tångkaviar
som jag klickade på tillsammans med små duttar av 
creme fraise smaksatt med riven pepparrot, salt och peppar.

Och så lite färska basilikablad.

*

Och ja, det är finskt, nordiskt, och alldeles galet gott! 







Inga kommentarer: