...från Stockholm
och härligt uppladdad med vår-feelis från Formex-mässan.
Även om de egna tulpanerna i vasen fått sig en liten törn
då de blivit kvarglömda *hosthost* på en spis som det eldats i
då kölden därute knäppt i knutarna med -25 grader
så är det ändå känslan av löftet om en vår som finns på ytan hos mig.
Personligen är det inte så mycket graderna som ljuset som spelar in.
Bara det finns ljus, så är det okej med ordentliga köldknäppar.
Och ljus...ja det kan ju tolkas på olika sätt.
Och i min mening så menar jag de båda.
Både ljus som i form av stearin men framför allt ljus som i form av naturljus.
Sol eller inte. Men ljuset är tillbaka.
Och jag välkomnar det så!
Jag älskar långa promenader i vintervind som får kinderna att glöda och
hundar att efteråt nöjt skrynkla ihop sig på sina fårfällar.
Käkar med familjen en glödhet lasagne av spenat och
kriminellt mycket ost. Häller upp ett glas rött, tänder ljus.
Lyssnar på Jackson Browne och bara är sådär skönt
och på något äkta vis i det där nuet man så talar om.
För det finns inte så mycket annat just nu att vara i.
Slänger upp lite små-utmattade mäss-fötter på den marockanska "puffen" som
förutom att den är en gudomligt skön pall också gömmer våra extra täcken.
En sådan här puff sväljer glatt fyra tunnare täcken i väntan på övernattande gäster.
En både vacker och på flera sätt praktisk sak att ha.
En "puff".
Och så...jag brukar sällan o-oooa för något märke eller så.
Men nu bara måste jag!
(och nix, det är ingen reklam - de vet knappast att jag är och finns,
än mindre att jag bloggar om
en kameraväskan i fråga....)
För en tid sedan köpte jag mig en ONA-väska
i hopp om att kunna kombinera
handväska och kameraväska i en och samma.
Och för mig har den här väskan uppfyllt typ alla mina
förväntningar. Och lite till.
Precis lagom som handväska, rymmer min kamera med norm-objektiv.
Kan klämma in ett litet zoom om skulle behövas.
(obs! Litet).
Men framför allt - den här väskan är något av det mest bekväma
i väskväg jag varit med om efter ryggsäck.
Och jag tycker så om hantverket i väskan.
Det känns äkta genuint.
Så att också en väska kan faktiskt kännas som om man är
"hemma igen" genom att tillföra något som man
inte visst hur man klarat sig utan - innan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar