DEN GAMLE HUND...

...det är något väldigt fragilt och rörande över åldrandet.
När jag ser hur min brors hund som bott hos mig sedan ett år tillbaka nu
blir skörare och tunnare sakta men säkert så inser jag hur fort
tiden faktiskt går.

För ett år sedan var han en, visserligen lite ålderstigen hundherre, men 
ändå helt med på allt vi hittade på.
Numera är varma fårskinn att föredra fram om äventyr därute.
(Gärna framför riktig brasa och inte här som framför 'fusk'...
men vi väntar på att få också denna eldstad fixad av en murare så 
att det blir möjligt att elda i alla tre eldstäder. Så låt det bli 
riktig vinter bara!)

Jag rörs av det späda, sköra i en åldrande hund.
Ändå hör jag inte till dem som på alla sätt och vis
håller fast, håller vid liv, ofta av rätt så egoistiska skäl.

Det är svårt att släppa taget. Låta gå.
Och att veta när den rätta stunden är.

Innan jul fick han ny medicin för sin benskada som han haft sedan tiden
innan han kom till min bror. Vi vet inte vad som hänt. Då någon gång
Men han har inte haft ont i benet innan, men nu plötsligt har han börjat ömma på det.
Medicinen vi fick har rått bukt på det och han är piggare igen.

Ändå är det bara en tidsfråga då en gammal hund får andra problem.
Han ser redan dåligt, har gjort det en tid nu, men klarar sig.
Det stör inte honom. 
Men han är ändå en gammal hund.

Och med dem är det så viktigt att vara lyhörd
för varje liten försämring och inte egoistiskt blunda
för dem bara för att man inte vill avstå.

Det är rätt klart att det inom en snar framtid är dags för Atte att 
ge sig till hundhimlen.
Dags för en liten hundgentleman att tassa vidare.
Med värdigheten i behåll.

Det är en fördel djur har. 
Att slippa vidare - i tid.

Och det är vårt ansvar som djurägare att uppfylla 
det privilegiet djuren har.
Att slippa lida när man ändå är inne på
den sista versen.
Undrar om inte människor ibland hade önskat samma förmån...?

*

Men än är han med. Den gamle hund.
Och vi tar en dag i taget.
Så länge en ny dag är en bra dag...
...så tassar vi på.
Helt konkret.






Inga kommentarer: