Vid något skede frågade min kompis mig om jag skulle vilja
hänga med på en workshop i hästfotografering i Sverige. Hästar har,
till skillnad från min kompis, inte en så stor roll i mitt liv, men tycker ju
att de är fantastiskt vackra djur. Det som fick mig att tippa över till ett
jakande svar på frågan var hon som skulle hålla workshopen.
Hon heter Maria Lindberg KICKETIKLICKoch tar de mest fantastiska, drömska
bilder man kan föreställa sig. Kände att oberoende av vad vi skulle fota
så skulle jag komma hem med nya insikter och ny kunskap.
Att det sedan var fokus på arbetshästar kändes inte heller fel. I mina ögon
är de, om möjligt, ännu vackrare än andra hästraser.
Och precis som jag gissade så hade jag en massa idéer och ny inspiration med
mig hem från kursen. För även om man känner att man på något plan behärskar sin
kamera och kan lite editering så behöver jag i alla fall få en liten spark i aktern eftersom
jag väldigt lätt blir lite lat i mitt fotande. I synnerhet i de bilder jag bara tar för mitt
egna höga nöjets skull. Att hamna lyfta ribban lite är bara hälsosamt för ens egen utveckling.

Själv fotar jag väldigt sällan människor, det har bara blivit så. Jag är mer intresserad av
natur och växter och djur, men under en sådan här workshop med modeller
(människor) så är det för mig riktigt givande att få öva på det också.
Och människor tillför onekligen nog något till fotona - ibland ;).
Vi fotade tidig morgon, eftermiddag och kväll, i olika belysning och i
olika miljöer. Mycket givande.
Min absoluta favoritbild tog jag då solen gått ner och nattskymningen började sänka
sig. Den vita hästen blev som ett sagoväsen i det ljuset. Eller hur?
Bara ett litet troll eller en älva som saknas? Eller en medeltida riddare som stövlar in
för att hämta sin häst från bete?
*
Nu skall jag gå in, sitter på verandan på stugan och skriver och det börjar
strax regna verkar det som. Inte för att jag skulle bli blöt men känner att
det skulle vara skönt med en liten brasa som skulle jaga bort skärgårdsfukten.
Kram från Maggi